Så får vi ett fungerande reservofficerssystem
Svensk försvarsförmåga är beroende av en fullt ut bemannad och väl övad krigsorganisation, som till stor del kommer att bestå av värnpliktig personal och av reservofficerare.
Under de närmaste åren kommer Försvarsmaktens behov av reservofficerare att öka från 2 500 till 4 500, för att 2035 omfatta minst 5 000 personer. En stor andel av reservofficerarna är tänkta att verka som plutons- eller kompanichefer.
I dagsläget är 78 procent av Försvarsmaktens 6 800 reservofficerare äldre än 45 år, hälften är 55 år eller äldre. För att möta behovet av yngre reservofficerare, måste antalet platser på reservofficersutbildningen omgående öka till minst 300 per år. Utbildningen bör i så hög grad som möjligt bedrivas tillsammans med yrkesofficersprogrammets kadetter. Rekrytering och antagning till reservofficersutbildningen måste prioriteras och synkroniseras med civil antagningsprocess för att i högre grad attrahera nya kadetter till utbildningen. Efter examen bör samtliga nyexaminerade reservofficerare erbjudas ett första tjänstgöringsår, för att befästa sina kunskaper och förstärka Försvarsmaktens möjlighet att utbilda ett växande antal värnpliktiga.
Om det finns vakanser när yrkesofficerare behöver ledigt är det ju reservofficerare som behöver fylla luckorna. Några andra vikarier finns ju inte.
Magnus Konradsson
– Krigsorganisationens behov ska förstås sättas främst. Men om det finns vakanser när yrkesofficerare behöver ledigt är det ju reservofficerare som behöver fylla luckorna. Några andra vikarier finns ju inte, säger Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarnas ordförande.
För att förbättra rekryteringen till reservofficersutbildningen bör ökade incitament införas. Löneutfyllnad bör utgå under grundutbildning till reservofficer, om kadetten tar ledigt från civilt arbete. Personer som väljer en civil akademisk utbildning efter genomförd reservofficersutbildning och första tjänstgöringsår, bör därför få möjlighet till viss nedskrivning av studielån. Reservofficeren bör garanteras höjt fribelopp hos CSN under den civila utbildningstiden, för att säkerställa att tjänstgöring som exempelvis instruktör för värnpliktiga inte hindras av ekonomiska faktorer. Samarbete mellan regements- och högskoleorter, liksom med industri i dessa orter, bör förbättras för att hitta incitament för unga personer att välja parallella civila och militära karriärer.
För att säkerställa att krigsorganisationen bemannas med tillräcklig och kompetent personal är det av stor vikt att Försvarsmakten kallar in, kompetensinventerar och säkerhetsprövar samtliga reservofficerare för att därefter regelbundet öva dem i befattning. De reservofficerare som av olika skäl gör bättre nytta i det civila än det militära försvaret bör erbjudas och krigsplaceras i lämpliga befattningar inom övriga delar av totalförsvaret. För att möta förluster, stärka förvaltningsorganisationen och Natodeltagandet samt utbilda ett ökat antal värnpliktiga, måste reservofficerssystemet bemannas med redundans. Reservofficerare med adekvat kompetens bör användas för bemanning av Natostaber. I likhet med andra Natoländer bör reservofficerare aktiveras i högre grader, varför befordringsutbildning behöver göras tillgänglig även för reservofficerare.
Majoriteten av personalen i krigsorganisationen har en civil, huvudsaklig anställning. För att säkerställa att de har möjlighet att tjänstgöra militärt, krävs att reservofficeren ges lagstadgad rätt till tjänstledighet från civil arbetsgivare eller lärosäte.
– Detta blir extra viktigt när fler unga ska utbildas till reservofficerare. De kan ju annars riskera att förlora både sin civila utbildningsplats och sitt studentboende, och det lär inte vara särskilt rekryteringsfrämjande för reservofficersutbildningen, säger Magnus Konradsson.
Ett alltför stort inkomstbortfall från den civila lönen är ett reellt hinder för tjänstgöring i Försvarsmakten. Reservofficerare bör därför garanteras löneutfyllnad, så att den civila arbetsgivaren betalar mellanskillnaden från militär till civil lön. I kompensation bör den civila arbetsgivaren få sänkt arbetsgivaravgift.
Idag får en reservofficer inte tjänstgöra mer än tre år under en åttaårsperiod, enligt Officersförordningen. Denna reglering bör tas bort, då den är obsolet och begränsar Försvarsmaktens tillgång på personal. En reservofficer som tjänstgör heltid under längre tid bör istället övergå till att arbeta som yrkesofficer. Och efter 30 års anställning bör reservofficeren, liksom alla andra statstjänstemän, ha rätt att tilldelas NOR.
– Det finns också en hel del som Försvarsmakten kan hantera direkt: Låt RO-handläggare stötta med administration, ge reservofficerare tillgång till PRIO, förbättra informationen från Försvarsmakten, säger Magnus Konradsson och tillägger:
– Framför allt gäller det att börja agera, och att göra det nu. Utbilda fler nya reservofficerare, kompetensinventera och öva befintliga. Och undanröj alla hinder för tjänstgöring. Varenda reservare behövs.
