De ger röst åt svenska reservare i Nato-alliansen

I slutet av januari packar RO/Övlt Peter Winroth och hans kollegor i CIOR, Interallied Confederation of Reserve Officers, väskorna och far till Bryssel. Där träffar de reservofficerare från hela världen, främst från Natoländer. Peter Winroth är Head of Delegation och leder fem personer.

– Sverige står för effektivitet, integritet, kunskap och samarbete. Vi representerar Sverige och vi knyter kontakter som i många fall varar livet ut, berättar han.

CIOR är Nato/Pfp-ländernas organisation för reservofficerare. Syftet är att ge röst åt reservisterna i Nato-alliansen, att regelbundet ge strategiska råd till Natos ordförande för militärkommittén och att främja reservofficerares professionella utveckling.

För närvarande har Tyskland presidentskapet, och ledordet är ”Resilience (motståndskraft) and Visibility (synbarhet) of our Reserves”. Frågorna har bland annat kretsat omkring hur reservofficerare har verkat under pandemin.

– Frågan om den pågående upprustningen i Ryssland och den expansionspolitik som ryssarna till synes bedriver är ständigt aktuell. Det följer vi kontinuerligt, vi diskuterar vad detta i förlängningen skulle kunna innebära för reservofficerare. Vilka förändrade eller utökade uppgifter skulle man kunna utbilda reservofficerare mot i olika scenarier?

Exempel på frågor som är viktiga för Sverige är att bidra till att utveckla tränings- och kursutbudet inom de kommittéer som arbetar med språkakademin (CLA) inom CIOR, civila och militära samverkansövningar (CIMEX) samt workshopen för unga reservofficerare (YROW).

CIOR är uppdelat i ett råd och ett antal kommittéer. Inom CLA kan man studera engelska och franska, till YROW finns stipendier för att skicka elever bland annat från MHS Halmstad.

– En återkommande fråga som Sverige har varit drivande i är hur relationen reservofficerare/arbets­givare/försvarsmakt kan utvecklas för att förenkla reservofficerstjänstgöring. Förutsättningarna för det skiljer sig mellan medlemsländerna, och diskussionerna leder till inspiration och nya tankar och idéer”.

Varje år genomförs också idrottstävlingar som kan inkludera hinderbana, hindersimning, hand­granatkastning, livräddning, skytte och liknande.

– Målet är att vid varje sommarkongress ha med minst ett herrlag och ett damlag med reserver och lagledare. Senast vi hade det var i Tallinn 2019, berättar Peter Winroth.

I idrottslagen är det lite större omsättning på deltagare än i delegationen till CIOR:s möten. Varför är det så?

– Vi vill gärna att man tjänstgör åtminstone tre till fem år i kommittéerna, för att det ska finnas tid att lära känna andra, bygga nätverk, och ta med sig erfarenheter och kontakter tillbaka in i sin militära karriär. Det tar tid att komma in i arbetet, säger mj Stefan Klawitter, på MHS Halmstad som på Försvarsmaktens uppdrag finansierar deltagandet i CIOR.

Försvarsmakten kallar in reserv­officerare för tjänstgöring i CIOR och täcker kostnaderna för deltagande inklusive resor, uppehälle och en anmälningsavgift som varierar beroende på hur många dagar mötena varar.

– För en reservofficer som deltar i alla möten rör det sig om tre till fyra veckors aktivering i CIOR per år, säger Stefan Klawitter.

Eftersom uppdraget kräver att man är borta från familjen i flera veckor varje år utöver ordinarie tjänst­göring, så blir urvalet ganska snävt, anger han som förklaring till den låga omsättningen på deltagare i delegationerna.

– Men omsättningen kanske blir något snabbare när vi så småningom får fler reservofficerare i Sverige.