Därför tackar varannan antagen nej till utbildningen
Av 89 antagna var det knappt 40 som påbörjade årets ROU. En bortfallsanalys visar vad som fick så många att tacka nej.
På uppdrag av Försvarsmaktens LEDS Pers har en grundlig bortfallsanalys gjorts där 24 av dem som inte påbörjade ROU har djupintervjuats.
Svaren är entydiga. Ska man uttrycka det enkelt tycks informationen om ROU ha varit dålig och otillräcklig. Det tycks dessutom råda stor förvirring runt antagningsprocessen då flera av de intervjuade upplever att de faktiskt aldrig tackat ja till att gå utbildningen. Och de som fick information om att de var antagna fick den väldigt sent.
”Svårt att flytta sex timmar ner i landet på bara några veckor” konstaterar någon i sin intervju.
Det är också uppenbart att förväntningarna bland de värnpliktiga är att ansökningsprocessen ska likna den på högskolor och universitet. Man ansöker också som man gör till andra utbildningar, det vill säga man söker ”allt” – sen när man fått antagningsbesked från många väljer man vad man vill göra.
Många svarar också att de i stället valt studier, resor eller något annat arbete. Samt att informationen om utbildningen varit dålig. De visste inte var utbildningen skulle genomföras, vad den skulle innehålla och när den skulle börja.
”När jag sökte visste jag inte om jag skulle vara i Skövde, Halmstad eller någon annanstans. Skulle jag bo borta på logement, eller hemma”, svarar någon.
Enligt analysen var det också de som upplevde sig pressade att söka:
”Vi fick det väldigt upptryckt i ansiktet, redan tredje veckan började de snacka om att vi skulle bli RO. Har du sökt? Har du sökt? Grupptrycket gjorde nog att folk sökte, sedan backade de ut ”jag vill ju inte det här”…”
Med de här förutsättningarna är det inte konstigt att man inte fyller platserna på ROU
Magnus Konradsson, förbundet Reservofficerarnas ordförande
Något som återkommer i flera intervjuer är de besvikelser som KB-elever upplevt. I intervjuerna berättar de om negativ särbehandling under utbildningen, nedprioriterade ceremonier och bristande respekt i bemötande från regementet i stort. Upplevelserna gjorde att de inte ville vara kvar inom Försvarsmakten efter KB-tiden.
Den bortfallsanalys som gjorts innehåller också rekommendationer på vad som nu bör göras.
Man konstaterar att ROU/RO har ett tydligt statusproblem som skapar farhågor och hinder för fler att välja utbildningen.
Högre kunskap och tydlig struktur gällande omhändertagandet av nyexade RO-anställda är också viktigt både för att få fler att söka och tacka ja till ROU, men även för att behålla RO-personal över tid, konstaterar man i analysen.
I rekommendationerna pekar man också på
* Vikten av förebilder bland reservofficerare.
* Bättre information om såväl utbildning som ansökningsprocesser.
- Den här analysen bekräftar tyvärr bara de signaler vi fått och flaggat för. Rekrytering av och kunskap om reservofficerare måste prioriteras och antagningsprocessen måste verkligen förbättras. Med de här förutsättningarna är det inte konstigt att man inte fyller platserna på ROU, säger Förbundet Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson och tillägger:
- Om Försvarsmakten ska kunna bemanna krigsorganisationen har man inte råd att hantera reservofficerskollektivet taffligt. Det måste till en förändring.
Läs mer om reservofficersutbildningen på Försvarsmaktens webbplats
Text: Helene Claesson
