Det här vill vi i Reservofficerarna

Försvaret av Sverige kräver en fullt bemannad Försvarsmakt, som nu snabbt ska tillväxa. Reservofficers­systemet har under många år legat nere, men är nu åter på stark uppgång. Det är därför viktigt att fler reservofficerare rekryteras och stannar kvar i Försvarsmakten.

Rätt nyttjad kan reservofficeren göra stor nytta för totalförsvaret och för samhället. Den civila verksamheten gynnas av den kompetensutveckling som reservofficeren får genom sin tjänstgöring. Reserv­officerssystemet bidrar till ökad försvarsförmåga, försvarsvilja och folkförankring. Försvarsmakten bör aktivt verka för att fler reserv­officerare tjänstgör.

Förbundet Reservofficerarna verkar för att öka möjligheten för reservofficerare att kunna tjänstgöra. Grunden är att likabehandlingsprincipen ska gälla – reservofficerare ska behandlas likvärdigt som sina heltidstjänstgörande kollegor. Allt som kan göras för att attrahera och behålla reservofficerare bör göras. Här är förbundet Reservofficerarnas förslag för att fler reservofficerare ska kunna bidra till att stärka totalförsvaret.

1 Reservofficeren bör krigs­placeras där nyttan är störst

Många reservofficerare arbetar civilt inom samhällsstödjande områden och är krigsplacerade på den civila arbetsplatsen. Förbundet anser att en noggrann analys bör göras av Försvarsmaktens behov av reserv­officerare, samt av var befintliga reserv­officerare idag krigsplaceras, för att säkerställa att tillräckligt många reservofficerare utbildas för att möta samtliga myndigheters reella behov. Utbildningsvolymerna bör sedan anpassas till det reella behovet.

Totalförsvaret har stora utmaningar och många regioner och kommuner kan behöva hjälp med att bygga upp det civila försvaret i samverkan med Försvarsmakten. I detta arbete är reservofficerens förståelse för både civil och militär verksamhet till stor nytta. Förbundet anser att myndigheter ska ange reservofficer som meriterande kvalifikation vid alla tillsättningar som berör total­försvarsnära befattningar.

2 Och i rätt befattningar

För att bäst nyttja reserv­officerens kompetens bör en analys av tillgängliga befattningar göras, liksom av befintliga reservofficerares civila yrke och kompetens. Genom att placera rätt person på rätt plats, ökar möjligheten att skapa synergi­effekt mellan de två karriärerna. Detta gör karriären som reservofficer mer attraktiv, både för den enskilde och för den civila arbetsgivaren, och ökar möjligheten för Försvarsmakten att behålla befintlig personal. Totalförsvaret stärks av att reservofficerens kompetens nyttjas på rätt sätt även i den civila verksamheten.

3 Rätt reservofficerare ska utbildas…

För att vara en duktig specialist krävs kontinuerlig övning och utbildning, vilket de flesta reservofficerare inte hinner med enbart några veckors tjänstgöring per år. Reservofficeren gör sannolikt allra störst nytta i befattning som taktisk officer. Förbundet anser att reservofficerare generellt ska bestrida OF/T-befattningar. I de fall då synergier finns med reserv­officerens eventuella civila specialistkompetens, kan undantag göras.

Förbundet ser positivt på den utbildning som bedrivs för att fånga upp erfarna GSS/K och GSS/T som närmar sig slutet av sin tjänst­göringsperiod.

4 Försvarsmakten behöver rekrytera fler reservofficerare

Förbundet verkar för att fler reserv­officerare ska utbildas. Förbundet anser att Försvarsmakten bör lägga större och riktat fokus på att rekrytera till reservofficersutbildningen, och erbjuder sitt stöd i det arbetet. Förbundet anser även att reserv­officerare främst ska utbildas till taktiska officerare, gärna tillsammans med blivande heltidstjänst­görande officerare och med inriktning efter respektive försvarsgrens särskilda behov.

5 Öka informationen – låt fler få kunskap

Förr var medvetenheten om fördelarna med reservofficerssystemet stor. Idag har många låg kunskap om totalförsvaret och Försvarsmakten, och uppdraget som reservofficer är inte lika självklart som tidigare. För att öka medvetenheten behövs ökad information om yrkets betydelse både för den militära och den civila delen av samhället. Förbundet verkar för att informera om reservofficerssystemet, och ser gärna att detta sker i samverkan med att Försvarsmakten stärker informationen kring detsamma.

Förbundet Reservofficerarna tror på att mångfald och jämställdhet gör Försvarsmakten bättre. Extra fokus bör därför ges åt just dessa frågor i rekrytering av nya reservofficerare.

6 Reservofficeren måste få möjlighet att tjänstgöra

Idag har reservofficerare inte laglig rätt till tjänstledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret. Därför får många reservofficerare problem inför tjänstgöring. Genom ett enkelt tillägg i Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar skulle även reservofficerare få samma rätt till tjänstledighet som tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T) har, både vad gäller civil anställning och civila högskolestudier. Förbundet anser att denna förändring bör göras.

7 Reservofficeren måste ha råd att tjänstgöra

Genom att placera reservofficerare i lämpliga befattningar får Försvarsmakten kompetent personal på rätt plats. Detta bör avspeglas i lönekuvertet. Reservofficerare ska ha minst lika god löneutveckling som heltidstjänstgörande officerare. Lönenivån för officersyrket bör höjas, för att Försvarsmakten ska kunna rekrytera och behålla kompetent personal.

Vid tjänstgöring kortare än en månad utgår kalenderdaglön, vilket medför att reservofficeren får 1/30-del av månadslönen per arbetad dag. Förbundet anser att fast arbetsdagslön istället ska gälla, så att inte reservofficeren missgynnas ekonomiskt vid kortare tjänstgöringsperioder.

Många reservofficerare har högre lön i sitt civila yrke än när de tjänstgör militärt. Inkomstskillnaden kan göra det omöjligt för reserv­officeren att tjänstgöra. Förbundet anser att alla reservofficerare bör få löneutfyllnad enligt följande modell:

Sänk arbetsgivaravgiften för arbetsgivare som anställer reserv­officerare

Förbundet föreslår att den civila arbetsgivaren får sänkt arbetsgivaravgift då man anställer en reservofficer. Motprestationen är att arbetsgivaren står för löne­utfyllnaden då reservofficeren tjänstgör i sin krigsbefattning. Den sänkta arbetsgivaravgiften gäller så länge reservofficeren är anställd inom Försvarsmakten. Fördelarna med detta är många: Kostnaden är i sammanhanget låg och delas mellan staten och civila arbetsgivare. Den civila arbetsgivaren får lägre kostnad för kvalificerad personal, vilket gynnar både arbetsgivaren och synen på reservofficerssystemet, då det blir mer gynnsamt att anställa reserv­officerare. Reserv­officeren får löneutfyllnad och därmed minskade hinder för tjänstgöring och större incitament att stå till Försvarsmaktens förfogande. Försvarsmakten får större möjlighet att bemanna sin organisation. Och staten kan till en mycket låg kostnad visa uppskattning för den samhälls­nytta som reserv­officeren tillför.

8 Likabehandlingsprincipen ska gälla…

Förbundet anser att reserv­officerare och heltidstjänstgörande officerare ska behandlas lika. Det innebär att reservofficerare också ska ha möjlighet till karriärutveckling, vidare­utbildning, kompetens­utveckling, administration och arbetsmateriel.

Även vad gäller ersättning vid tjänstgöring som instruktörer bör yrkes- och reservofficerare behandlas lika, en förändring i Förordning (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning är därför önskvärd.

NOR, För nit och redlighet i rikets tjänst, som tilldelas den som varit i statens tjänst i 30 år, ska självklart även tilldelas reservofficerare.

9 Tydligt ansvar för reserv­officersfrågor på alla nivåer

Reservofficerare står för en icke obetydlig del av det framtida försvaret. För att säkerställa att reserv­officerssystemet nyttjas på bästa sätt, ser förbundet gärna en tydligt utpekad befattning eller grupp med ansvar för just reservofficersfrågor – från högsta nivå till reservofficershandläggare på förband, flottiljer och skolor.