Få reservofficerare tjänstgör trots försämrat omvärldsläge

I år behövs 2 500 reservofficerare i krigsorganisationen. Om sju år är siffran 4 500. 

Trots det försämrade omvärlds­läget, och trots indikationer på många vakanser på förbanden tjänstgör få reservofficerare. 

Under perioden januari-­september i år har 4,3 procent av Försvarsmaktens anställda reserv­officerare (i medeltal per månad) varit aktivt tjänstgörande för övningar i sin krigsbefattning eller för annan reserv­officersuppgift. 

Under 2021 var 6,5 procent aktivt tjänstgörande i motsvarande period.

Räknar man bort de reservofficerare som visserligen är anställda av Försvarsmakten, men som inte har en tjänstgöringsplan (vad som förr kallades ”nollavtal”) blir andelen som tjänstgjort högre; 7,7 procent, men ändå tydligt lägre än i fjol då 11, 5 procent tjänstgjorde.

Varför tjänstgör så få reserv­officerare?

– På central nivå vet vi inte, vi gör ingen uppföljning för att få svar på den frågan, säger Öv Peter Tagesson, C LEDS PERS Plan.

Varför inte?

– Den centrala uppföljningen på personalområdet syftar till att följa upp systemförutsättningarna för att Försvarsmakten ska tillgängliggöra sig reservofficerarnas kompetens. Vi uppfattar att med nuvarande avtal med tjänst­göring som RO 1–3 utgör ett bra stöd för att skapa möjligheter för olika typer av aktiv tjänstgöring. Det pågår en översyn av reservofficers­systemet. 

– Reservofficerens tjänstgöring i grundberedskap baseras på aktuellt förbands förbandsomsättningsplan, övningsplan och behov av förstärkning i stabs- eller utbildningsverksamheten i relation till tillgänglig kompetens, således finns svaret hos respektive förbandschef.

Min uppfattning är att det var ett hårt tryck på förbanden förra året, bland annat på grund av Corona­pandemin, och att det är fortsatt hård belastning i år, på grund av omvärldsläget. 

Öv Peter Tagesson, C LEDS PERS Plan.

Är det rimligt att tro att behovet av reservofficerare är mindre idag än i fjol?

– Min uppfattning är att det var ett hårt tryck på förbanden förra året, bland annat på grund av Corona­pandemin, och att det är fortsatt hård belastning i år, på grund av omvärldsläget. 

Borde inte det försämrade omvärldsläget istället medföra att fler reservofficerare behöver kallas in och övas så att de blir tjänstgöringsbara?

– Det är ju en utmaning att se när i tiden som den förinvesteringen ska göras, sett i relation till övnings­serier då reservofficeren ska övas med resten av förbandet för att bygga den samlade förmågan.

Eller kalla in reservofficerare för att förstärka den ordinarie verksamheten?

– Att planera och budgetera för behovet av reservofficerare i grundberedskap är en del av Försvarsmaktens verksamhetsplanering och utgår från dialog mellan förband och respektive försvarsgren eller stridskraft.

– Om förbanden ser att man kan få avlastning men saknar resurser i planen pga förändrade förutsättningar, så är detta en fråga man får vända sig till respektive försvarsgrenarna/stridskraft med. Det är ständiga prioriteringar, med den nu påbörjade utflyttningen av mandat och ansvar från central nivå flyttas besluten närmare genomförandet av verksamhet.