”Fler kvinnor behövs för att få bra dynamik”

I dag finns det knappt 300 kvinnliga reserv­officerare av totalt cirka 7 000. Om man ser till den yngre gruppen, personer upp till 30 år, har andelen kvinnor emellertid ökat stadigt – om än långsamt – under de senaste åren. Bland 22-åringarna, en åldersgrupp som förvisso är liten, är faktiskt hälften kvinnor. Det berättar RO/Kn Jan Kvernby som är kanslichef på Sverof.

– Trenden är tydlig, och det är glädjande, men det skulle kunna göras mycket mer, säger han.

Enligt Jan Kvernby är det stora bekymret att man utbildar alldeles för få reservofficerare generellt.

– Får man upp volymen så kommer säkert andelen kvinnor att öka också. Som människa följer man flocken. Om fler kvinnor söker är det lättare att följa med än om man känner att man är ensam. Det är en gruppdynamik som man inte får underskatta, säger han.

RO/kn Henrik Heilborn, marknads­analytiker på Försvarsmakten, berättar att andelen kvinnor bland värnpliktiga, där den huvudsakliga rekryteringen till reservofficersskrået sker, har ökat. Det borgar för vissa framsteg tror han, men han menar liksom Jan Kvernby att man behöver bli bättre på att locka fler till reservofficersutbildningen över huvud taget, både kvinnor och män.

– Unga vet inte vad en reservofficer är och många förknippar ordet reserv med något negativt. Det är något som påverkar allas benägenhet att söka sig till yrket, menar han.

Henrik Heilborn tycker att Försvarsmakten behöver vässa informationen om reservofficersutbildningen, och tror att det skulle kunna påverka just antalet kvinnliga sökanden.

– Det är vår bild att kvinnor söker mer information och vill ha mer information än män. Unga män är lite mer att de hoppar på, gör som kompisen gör. Kvinnor, om man generaliserar, är lite mer systematiska i sitt informationssökande och vill veta när kursstart är, hur förläggningarna ser ut, vad utbildningen innehåller och vad den resulterar i.

RO/mj MariAnne Boström, general­sekreterare för Sveriges veteranförbund, är inne på ett liknande spår. Yrket bör marknadsföras mer och reklamen riktas specifikt mot kvinnor, tycker hon. Man behöver bli bättre på att kommunicera vad kvinnor kan bidra med som reserv­officerare, men också vad man får tillbaka – både i sin profession och i det privata.

– Det är ju en av de absolut bästa ledarskapsutbildningarna som finns. Dessutom får man ett avbrott när man rycker in. Man kan ladda batterierna och så kommer man tillbaka till sitt civila jobb med nya intryck.
Att få lönerna för reservofficerare att matcha civila löner tror hon blir svårt. Däremot tycker hon att civila arbetsgivare ska ta sitt ansvar och fylla ut gapet, vilket både hennes nuvarande och tidigare arbetsgivare gjort.

När Marianne Boström ryckte in 1980 fanns det inte utrustning som passade kvinnor. En del visade öppet att de inte ville ha henne och hennes kvinnliga kollegor där. Sedan dess har mycket hänt, men utvecklingen behöver fortsätta framåt, tycker hon. Hon vill till exempel se fler kvinnor i Försvarsmaktens lednings­grupper.

– Det är alltid bättre med blandade ledningsgrupper, både inom militären och i det civila. Det man bidrar med är sin personlighet och sin kompetens inom sin profession. Det behövs fler kvinnor för att få en bra dynamik, inte bara i ledningsgrupperna utan även i plutonerna, kompanierna och bataljonerna.

För RO/lt Caroline Wetterberg, omvårdnadschef vid Karolinska universitetssjukhuset, är det bland annat möjligheten att tjänstgöra i både nationell och internationell miljö som gör att hon vill jobba som reservofficer. Att kombinera det med det civila yrket ger omväxling, breddar och stärker respektive kompetensområde. Hon är även med i CIOR vilket gett henne ett nätverk inom försvarsmedicin både i Sverige och utomlands.

– Det behöver vara tydligare att det är meriterande för den civila karriären att vara reservofficer, säger hon.

Hon tror också att fler kvinnor skulle söka sig till yrket om man kommunicerade tydligare vad utbildningen ger, mer än en fysisk utmaning under grundutbildningen.

Caroline Wetterberg ser flera områden som skulle behöva förbättras: Löne­utvecklingen inom Försvarsmakten måste hänga med, vägen till befordran behöver bli både tydligare och kortare och det behöver finnas en tydlig tjänstgöringsplan för varje reservofficerare, där framförhållningen är god.

– Det behövs också fler kvinnliga förebilder inom Försvarsmakten. De som syns mest och får uttala sig i media är män, säger hon.

DET KAN LOCKA FLER KVINNOR ATT BLI RO

• Marknadsför yrket mot just kvinnor.
• Bättre och mer information om RO-utbildningen.
• Högre löner/fler arbetsgivare som erbjuder löneutfyllnad.
• Tydligare och kortare väg till befordran.
• Tydligare tjänstgöringsplaner.
• Lyft fram kvinnliga förebilder som kan inspirera.
• Tydligare budskap att RO-­yrket är meriterande i den civila karriären.
• Fler kvinnor i Försvars­maktens ledningsgrupper.