Försvarsstaben vill få fler reservare i tjänst

Försvarsmakten ska växa kraftigt under de kommande åren. Fler regementen ska återskapas och fler värnpliktiga utbildas. Många officerare – både kontinuerligt och tidvis tjänstgörande – kommer att gå i pension. Varken på yrkes- eller reserv­officersutbildningarna fylls platserna med tillräckligt många studerande.

Trots att vakanserna på förbanden är många anlitas enbart 24 procent av befintlig reservofficerskår.

– Dags att få fler reservofficerare att tjänstgöra aktivt, konstaterar Förbundet Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson.

Andelen reservofficerare som tjänstgör ökar, men är fortfarande långt ifrån fullt ut nyttjad. I snitt tjänstgjorde 24 procent av Försvarsmaktens reservofficerare på något sätt i fjol (antingen i krigsorganisationen eller för att fylla vakanser i grundorganisationen). Vissa förband nyttjar majoriteten av de reservare som är anställda vid förbandet. Andra bara en bråkdel (se grafik nedan).

– De flesta reservofficerare vill fort­sätta att ha en civil karriär, annars hade de ju valt yrkesofficersbanan från början. Men det kanske finns någon eller några som kan tänka sig att byta och fylla vakanser som Försvarsmakten har, resonerar Magnus Konradsson. Han anser att Försvarsmakten omgående och kraftfullt måste utöka platserna på reservofficersutbildningen för att möta Försvarsmaktens behov av pluton- och kompanichefer. Beräkningar visar att fler än 2 000 nya reservofficerare behövs de närmaste tolv åren, enbart för att möta pensions­avgångar.

Amf 1 är det förband som aktiverar minst andel av sina anställda reservofficerare. Enligt FM HRC tjänstgjorde 6 procent av förbandets reservare, något fler har en tjänstgöringsplan enligt förbandets HR-avdelning.

Förklaringen till att så få reservofficerare tjänstgör på Amf 1, är enligt stf HR-chef Fj Pontus Jansson att de allra flesta härstammar från förbandsnedläggningar från Kustartilleriet och Gotland. Därför har det saknats en organisation med verksamhet att tjänstgöra i.

– Nu arbetar Amf 1 med att skapa en utökad organisation, med fler nummersatta förband, samt en utökad organisation för Militärbas. Därmed ges förutsättningar framgent att aktivera reservare vilket vi planerar för. Det kommer dock att ta tid, skriver Fj Pontus Jansson i ett mejl till Reservofficeren.
På Försvarsstaben vill man se fler aktivt tjänstgörande reservofficerare i hela Försvarsmakten.

– Andelen är alldeles för låg. Försvarsmakten behöver varenda reservofficer som finns att uppbringa! Vi behöver absolut bli bättre på att dra fördel av den investerade resurs som reserv­officerare utgör och bli bättre på att omsätta deras bidrag i Försvarsmaktens och Total­försvarets tillväxtfas och i en kommande Nato-anslutning, säger kmd Anna-Karin Broth, C FST GEN UTB.

Hon tror att ett skäl till att en så låg andel av reservofficerskollektivet används är skillnader i kunskap vid förbanden om reservofficerares kompetens, utbildningsnivå, om denne är krigsplacerad eller kommer bli krigsplacerad inom en totalförsvarsmyndighet mm.

– Det är inte optimalt och något vi måste råda bot på, säger Anna-Karin Broth som menar att den utredning kring reservofficerssystemet som görs av öv Fredrik Zetterberg, C MHS H, kan bidra till förändringar som leder till att förbanden blir bättre i nyttjandet av utbildade reservofficerare. Försvarsstaben ska nu styra ut ett antal åtgärdspunkter med planerad start redan under sommaren, berättar Anna-Karin Broth:

Förbanden ska inledningsvis genomföra inventering av reservofficerare. Behovet av reservofficerare i krigsorganisationen ska specificeras mot 2035. Det bör finnas en reservofficershandläggare vid varje förband och personalutvecklingsplaner för anställda reservofficerare ska framtas.

Förbanden ska föreslå krigsplacering eller omfördelning av reservare samt påbörja kompetensutveckling för återupprättande av krigsplaceringsbarhet för anställda reservofficerare som idag saknar tjänstgöringsplan, vad som förr benämndes nollavtal.

– Ytterligare fler åtgärder är dessutom under beredning, till exempel översyn av utbildningsplatser och senare utbildningsystemet. Jag bedömer att dessa konkreta åtgärder hjälper Försvarsmakten att skapa en bättre, mer heltäckande bild av reservofficersfrågan som i längden bidrar till efterfrågad tillväxt, säger Anna-Karin Broth.

– Dessa besked är både efterlängtade och välkomna. Det är hög tid att få fart på reservofficerssystemet igen, säger Magnus Konradsson, Förbundet Reserv­officerarnas ordförande.