Hoppa till innehåll
Nyheter

Redo för tillväxt

Stabschefen Övlt Gunnar Hafvenstein och RO/Lt Lennart Bergström vet att civilmilitär samverkan är viktig. Foto: Tomas Ohlsson
Amf 4 i Göteborg ska växa rejält – inklämda mellan fashionabla villaområden och en omtyckt skärgård. Reservofficerare bidrar med viktig kompetens, erfarenhet och kontaktnät i tillväxten.

I höst är det två år sedan Amf 4 åter­etablerades på Käringberget i västra Göteborg efter att ha varit nedlagt i mer än 15 år.

Men redan innan återetableringen var området en stor militär arbetsplats med bland annat Försvarsmedicincentrum, 17. bevakningsbåtkompaniet och 132. säkerhetskompani sjö.

– Till skillnad mot många andra nyetablerade regementen var vi i full verksamhet mer eller mindre direkt. Vi tog över förband som redan var på plats, men som organisatoriskt tillhörde andra delar av Försvarsmakten, säger stabschefen Övlt Gunnar Hafvenstein.

Han berättar att det idag arbetar cirka 750 personer på Amf 4.

– 400 är anställda soldater, 70 officerare, 140 specialistofficerare och ungefär lika många civilanställda. Försvars­medicincentrum har 200 anställda.

Inom garnisonsområdet Käringberget som helhet arbetar det cirka 1 000 personer. Inom några år ska de vara 1 500.

– Bedömningen är att vi kommer att behöva ett 20-tal reservofficerare på årsbasis, varav det stora flertalet är inne kortare perioder, säger Gunnar Hafven­stein och tillägger:

– Motorn i tillväxten är den 5. amfibie­bataljonen som ska vara fullt operabel i mitten av 2025 och då bestå av 800 individer varav hälften kommer att vara anställda och resterande del pliktpersonal.

Sedan Amf 4 återetablerades är plötsligt Försvarsmakten synlig utmed västkusten igen. Foto: Mathilda Arthursson/Försvarsmakten

Göteborgs hamn är Nordens största. Den försörjer inte bara Sverige med förnödenheter utan även flera andra länder. Det är en viktig förklaring till återetableringen.

När den militära verksamheten på Käringberget började byggas upp under andra världskriget bestod omgivningen mest av obebodd mark.

– Sedan dess har bostadsområdena tagit mer och mer terräng. Vi är idag helt omringade av fashionabla villaområden eller vatten, vilket innebär klara begränsningar och då inte bara ytmässigt, berättar Gunnar Hafvenstein.

– När Amf 4 lades ner, flyttade Försvarsmedicincentrum in på området och har därefter försökt hålla staketgränsen vilket vi är mycket tacksamma för idag.

På området finns det, förutom kontor, kaserner, förråd och liknande, två skjutbanor, 30 respektive 100 meter.

Tillgängligheten är begränsad.

– Vi får skjuta på 30-metersbanan under vissa tidpunkter för vakt- och insatsberedskapens skull.

Hur gör nu när ni behöver träna annat skytte?

– Åker till I 15:s gamla övningsfält i Borås. Där har vi i gång tre av fyra skjut­banor, vilket till viss del täcker vårt utbildningsbehov. Vi håller även på att överta Sågebackens övnings- och skjutfält norr om Uddevalla. Det ska ge oss bättre utbildningsbetingelser vilket behövs för att vi ska klara den ökade utbildningsvolymen.

Amf 4 har tillstånd att använda Göteborgs skärgårdsskjutfält 115 dagar per år.

– Det är fullt tillräckligt idag. Det vi nu ser över är tillstånden för andra övningsskjutfält.

– Även om försvarsviljan är hög är inte kunskapen om försvaret lika stor hos civila chefer som den var för exempelvis 20 år sedan, säger Lennart Bergström (t.h). Här med stabschefen Övlt Gunnar Hafvenstein. Foto: Tomas Ohlsson

Samtidigt som det pågår arbete med att utöka och expandera verksamheten inne på Käringberget är det av bland annat miljöskäl, enligt Gunnar Hafvenstein, svårt att förtäta så mycket mer.

– Vi kan heller inte expropriera ett av villaområdena.

Så vad ska ni göra?
– Ska Försvarsmakten kunna expandera i Göteborgsområdet behöver vi vara på nya platser.

Vilka då?
– Vi bör till att börja med titta på områden där vi redan satt fotavtryck. Ett sådant är den gamla flygflottiljen i Säve som vi till viss del redan är etablerade på och som kanske kan utvecklas. Samma sak gäller skjut- och övningsfälten utanför Borås och Uddevalla.

Riskerar inte mycket tid att gå åt till transporter om övningsfälten ligger långt bort?
– Jo. För att få till bästa möjliga utbildningseffekt gäller det att minska ner restiderna och koncentrera utbildningsinsatserna. Men det förutsätter bland annat att det på övnings- och skjutfälten finns drägligt boende åt anställda soldater och värnpliktiga. Förr räckte det att det anställda befälet hade ett boende med viss standard. Nu ska hela kompaniet ha det om det handlar om anställd personal.

Finns det?
– Under nedskärningsåren var det många baracker och anläggningar som inte underhölls ordentligt, vilket gör att de idag inte håller den standard som krävs. Vi behöver få till bättre boende- och utbildningsanordningar på många övnings- och skjutfält.

– En utmaning är tillståndsprocesserna som borde gå att snabba på, framför allt när det gäller användning av mark som staten redan äger och som det inte finns någon annan som är intresserad av.
Det diskuteras också att inrätta en marin basbataljon i Göteborg. I dag finns det sådana i Haninge och Karlskrona.

– Det skulle ytterligare öka behovet av utrymme inne på Käringberget eller att andra enheter flyttar därifrån till platser med bättre utbildningsbetingelser, säger Gunnar Hafvenstein.

Enligt stabschef Gunnar Hafvenstein har reservofficerare viktiga roller i Amf 4:s expansion.

– Förutom militärt kunnande bidrar de med viktig civil kompetens, erfarenhet och kontaktnät. Projektledaren för den marina tillväxten till exempel, är reserv­officer och börjar hos oss i höst. En annan reservofficer är Lennart Bergström som arbetar med civilmilitär samverkan och kommunkontakter.

Löjtnant Lennart Bergström, med en civil bakgrund i bland annat IT-branschen, menar att goda relationer med det omgivande samhället är viktigt för Amf 4:s expansion.

– Under 20 år var det ganska tyst från oss. Nu har vi börjat skjuta och köra med stridsbåtar igen, något som människor var vana vid förr med inte är idag på samma sätt. Det behöver vi förhålla oss till. Vi behöver vara en myndighet som både uppskattas och har en bra relation till öbor och andra invånare.

I Lennart Bergströms arbetsuppgifter ingår att hålla kontakt med 18 kommuner i området, från Mölndal i söder till Strömstad i norr.

– De är väldigt positiva och träffar oss gärna. Det finns ett sug efter information.

– En viktig del i mitt arbete är att hjälpa och stödja kommunerna i deras arbete med att bygga upp det civila försvaret och beredskapen. Idag krävs det helt andra kunskaper och förmågor än för bara några år sedan, inte minst på cyberområdet.

Med start under hösten räknar Lennart Bergström med att besöka alla kommuner och träffa dess ledningar.

– Många har eller ska besöka oss. Även om försvarsviljan är hög är inte kunskapen om försvaret lika stor hos civila chefer som den var för exempelvis 20 år sedan. Det gör att vi får lägga ner en del tid på att förklara hur Försvarsmakten fungerar.

Gunnar Hafvenstein säger att det går bra att rekrytera personal till Amf 4.

– Det som vi framför allt saknar är personer med 10 – 15 års erfarenhet och med 15 – 20 år kvar i yrket. Kaptener och erfarna fanjunkare på mellannivån, motorn i regementena.

– Och precis som samhället i övrigt är det svårast att få tag på logistik- och teknisk personal. Det gäller även officerare. En fördel med Göteborgsområdet är dock att det här finns en god arbetsmarknad för medföljande.

KÄRINGBERGET

  • Namnet sägs syfta på antingen käring i betydelsen kummel – ett ålderdomligt sjömärke – eller kära kust, lägga kursen nära land. Uppgiften att namnet kommer av att ”kärringar” brukade stå uppe på berget och spana hemvändande män ska vara en myt.