Stor skillnad mellan nordiska RO-system

Med Nato-medlemskap ökar anledningarna att lära av våra grannländer. Det finns idag stora skillnader mellan de nordiska ländernas RO-system.

– ”Utan spaning, ingen aning” – det är klassiskt försvarstänk!

Orden kommer från RO/Kn Jan Kvernby, numera pensionerad reservofficer och under många år kanslichef och förbundssekreterare i Förbundet Sveriges Reserv­officerare, Sverof.

I våras påbörjade han ett arbete med att kartlägga reservofficerares villkor i grannländerna Danmark, Norge och Finland.

– Kunskapen om hur det verkligen ser ut är extra viktig i dessa tider. Man måste ha faktabaserat underlag för att få gehör, säger han.

Jan Kvernby har varit engagerad på central nivå i förbundet i snart ett decennium och kan det mesta om hur det svenska reservofficerssystemet fungerar. Underlaget från grannländerna visar att det finns flera likheter i reservofficers­systemen, konstaterar Kvernby – exempelvis är civil löneutfyllnad vid tjänst­göring ovanligt. 

– Ja, lönerna verkar vara ett svart kapitel i alla länder. En reservofficer har ju ofta en låg lön i förhållande till den civila lönen och det innebär att det är en ekonomisk belastning att gå in och tjänstgöra. Det borde det inte vara och det finns vägar runt det – som i Finland.

”Ett bra sätt”

Enligt Reservofficerarnas förbund i Finland har de flesta branscher i Finland kollektivavtal som innebär att arbets­givaren betalar den eventuella mellanskillnaden mellan reservofficerens lön och lönen från det civila arbetet. 

– Det är ett bra sätt att lösa problemet. I Sverige ser vi att detta kommer på en del företag där man är beredd att ta fram någon form av policy, som hos Saab, säger Jan Kvernby.

Men även om det finns likheter ländernas reservofficerssystem emellan så är skillnaderna desto fler.

– På ett par punkter skiljer det sig ordentligt i villkor, till exempel när det gäller om det är pliktlag eller anställningsförhållande.

I Sverige och Danmark är reserv­officeren anställd.

I Sverige har reservofficeren genomgått en militär officersutbildning och är tillsvidareanställd i Försvarsmakten på deltid. I Danmark är reservofficeren visstidsanställd, om tjänstgöringen inte överstiger 45 dagar i streck – då tills­vidareanställs man.

I Finland och Norge däremot lyder man under värnpliktslagstiftning.

I Norge är ”reservist” en beteckning för pliktbunden personal som har genomfört värnplikt inklusive reservist­utbildning, varefter man ingår i den norska Försvarsmaktens mobiliseringsstruktur och vid behov kan kallas in. I princip är alla reservofficerare före detta yrkes­officerare som efter avlutad anställning blivit reservofficerare.

– En annan sak som skiljer länderna åt är således huruvida utbildningen är gemensam med yrkesofficers­utbildningen eller inte. Det är den i Danmark, till skillnad från i Sverige och Finland.

”En fråga man borde fundera på”

I Finland utgör reservofficerarna drygt 70 procent av den totala officerskåren.

De som utbildas till officer, underofficer och de mest krävande specialuppgifterna har en värnplikt som är 347 dagar lång. Chefsutbildningen börjar efter tolv veckors tjänst och består av utbildning vid underofficersskola och en 14 veckor lång kurs vid Reservofficersskolan.

– Det är en fråga man borde fundera på i Sverige – om inte reservofficersutbildningarna och yrkesofficersutbildningen bör vara sammanlänkade, inte minst för att man som yrkesofficer skulle få ta del av den civila kompetens som någon som läser vid en reservofficersutbildning besitter. Väldigt många reservofficerare har civilt ansvarsfulla arbeten och det är något som kommer Försvarsmakten till gagn, säger Jan Kvernby.

Sticker Sverige ut på något sätt i jämförelsen?

– Man måste ha kvalitet i reservofficersutbildningen och det utgår jag från att man kan skapa med alla system, men det går inte att komma ifrån att det är en fördel att vara anställd – för då blir man en
i gänget. Så anställningsförhållandet som vi har i Sverige är extra bra tycker jag.

När det gäller vad Sverige kan inspireras av hos sina nordiska grannar lyfter Jan Kvernby hur man i Norge är mer generös med rätt till civil ledighet för tjänstgöring, något som är del av den norska arbetsmiljölagen.

– Det tror jag är klokt; ett stelbent system gynnar bara byråkraterna. Från det att man avslutat värnplikten så skaffar man sig under sin civila karriär kompetens som borde komma Försvarsmakten till gagn. Men det tror jag att man börjar inse nu.