Utmaningen: Tusentals reservare nära pension

Gör man en ålderskurva över de svenska reservofficerarna, samtidigt som man noterar Försvarsmaktens framtida behov av dem – ja, då finns anledning till oro. 

2035 har Försvarsmakten ett behov av 5 000 reservofficerare. 

2035 har också drygt 4 100 av de 6 800 reservofficerare som finns idag gått i pension.

Kvar?

2 700 – inte purunga – reservare. 

– Det betyder att 2 300 reserv­officerare behöver utbildas på 12 år, enbart för att täcka pensionsavgångarna. Det kommer att krävas enorma insatser för att klara det, konstaterar Magnus Andersson, styrelseledamot i Förbundet Reserv­officerarna, som gjort en genomgång av reservofficerarnas åldersstruktur.

Försvarsmakten har tidigare angivit att hälften av de nya reserv­officerarna kommer att bestå av förtidsavgångna yrkesofficerare. Magnus Andersson tycker inte att det låter trovärdigt. Det behövs ju också yrkesofficerare, varför skulle Försvarsmakten släppa så många? Och så var det ju det här med åldern…

– De som karriärväxlar till reserv­officer lär ju också närma sig 50, 60…

Är det ett problem?

 – Försvarsmakten har själva sagt att de kommande årens stora tillväxt ska ske på kompani- och plutonsnivå. Och där har man höga fysiska krav.

– Om man ska teckna en bild så behövs det reservofficerare som klarar en situation där man har 30, 40 stycken 19-åringar som springer framför en i skogen, där man ska springa efter och ge order om kullen ska tas från höger eller vänster. Den reserv­officer som går in här ska klara 19-åringars tempo med 20 kilos packning. 

Kontentan? Rekryteringsbehovet är enormt. Magnus Andersson säger att minst 285 reservofficerare måste utbildas varje år. (De senaste fem åren har i snitt 45 utbildats årligen.) 

Men går det ens? 

– Ja, det går. Men då krävs det att man går till handling, säger Magnus Andersson.

Han menar att såväl Försvarsmakt som samhälle behöver engagera sig i detta. Försvarsmakten måste skapa fler utbildningsplatser och förbättra information, rutiner och regler runt antagningen. Det krävs att man vågar tänka fritt för att nå målen.

Samhället i stort måste värdera och belöna den som vill stärka Sveriges Försvarsmakt genom att bli reservofficer. 

– Idag är det till exempel så att den som pluggar och vill ta ett år studietjänst­ledigt för att bli reservofficer förlorar sin studentbostad. Det stoppar naturligtvis många från att ens tänka tanken, säger Magnus Andersson. 

För att kraftigt utöka antalet utbildningsplatser tror han att man också behöver se över utbildningarna.

– De behöver kopplas närmare försvarsgrenarnas behov och samordnas med yrkesofficersutbildningen – på så vis kan man uppnå effektivitetsvinster samtidigt som utbildningens kvalitet kan hållas fortsatt hög. 

– Men om detta ska kunna genomföras krävs centrala beslut inom Försvarsmakten och eleverna behöver fördelas ut bland de skolor som finns. Ju längre vi väntar, desto svårare blir det att nå målen.

Från Försvarsmaktens sida är man medveten om den åldersutmaning som finns i reservofficerskåren. 

– Vi kommer att behöva utbilda många reservofficerare framöver. För att veta exakt vilka kompetenser vi behöver måste vi göra en ordentlig inventering av vad vi har, och hur behoven ser ut. Klart är att vi alla måste vara kreativa och flexibla för att få fram de utbildningsplatser som behövs, säger Michael Cherinet, chef på försvarsstabens genomförandeenhet.

Idag säger man att behovet 2035 är 5 000 reservofficerare. Är den siffran fortfarande relevant?

– Vi kommer i alla fall inte behöva färre än så. I den tillväxtresa Försvarsmakten nu gör är reservofficerarna väldigt viktiga.