Hoppa till innehåll
På djupet

Här är det nya försvarsutskottet

Text: Maria Widehed / Foto: Sveriges riksdag /

Det nya försvarsutskottet verkar överens om mycket – som att Försvarsmakten måste växa trots rejäl växtvärk. Men vad säger riksdagsledamöterna om reservofficerarnas roll i detta?

Vi frågade: 
1. Har du någon militär bakgrund? 

2. 2021 röstade riksdagen ja till försvarsutskottets betänkande om att underlätta för reserv­officerare att tjänstgöra genom att ge dem rätt till tjänstledighet. Det har ännu inte blivit verklighet. Bör regeringen skyndsamt förändra den förordning som krävs för detta? 

3. Behovet av reservofficerare dubbleras inom de närmaste åren, vad tror du krävs för att locka fler reservofficerare till Försvarsmakten? 

4. Vilken försvarsfråga tycker du är viktigast att driva?

Peter Hultqvist (S), ordförande. Född 1958, representerar val­kretsen i Dalarnas län – plats 22. Titel: Styrelseordförande/redaktör. Riksdagsledamot sedan 2006.

1. Ordförande i riksdagens försvarsutskott 2011 till 2014, försvarsminister 2014 till 2022, sedan oktober 2022 återigen ordförande i riksdagens försvarsutskott. Har tidigare varit ledamot av försvarsberedningen samt Försvarsmaktens insynsråd.

2. Ja, regeringen bör självfallet verka för att man ska få tjänstledigt för att kunna vara reservofficer. Reservofficerare är att betrakta som en tillgång i det civila arbetslivet. Tjänstgöring i Försvars­makten bör anses som meriterande.

3. Det ska finnas en lagstadgad rätt till tjänstledighet i samband med fullföljande av tjänstgöring i Försvarsmakten. Hinder som exempelvis inkomstbortfall bör undanröjas. Villkoren för reservofficerare bör vara sådana att reservofficersutbildning och tjänstgöring är ett konkurrenskraftigt alternativ.

4. Samtidigt som den operativa förmågan i krigsförbanden höjs måste ett Nato­-medlemskap leda till en ordentlig fördjupning av militär planering i förhållande till Norden och Baltikum. Den kopplas sedan till övrig Natoplanering. Ett starkare svenskt försvar kräver bland annat fler värnpliktiga och ett väl fungerande totalförsvar. Insikten om Rysslands hot mot den europeiska säkerhets­ordningen måste vara stark och långsiktig.

Sven-Olof Sällström (SD), vice ordförande. Född 1968, representerar valkretsen i Östergötlands län – plats 119. Titel: Butikschef. Riksdags­ledamot sedan 2010.

1. Jag har gjort värnplikten på Fältjägarregementet I5 1988-1989, följt av officershögskola i Umeå. Blev fänrik till graden 1991 och lämnade Försvarsmakten 1995.

2. Ja. För att skyndsamt i det osäkra omvärldsläget kunna öka Försvarsmaktens förmåga och numerär. 

3. En ”modern” personalpolicy inom Försvarsmakten som gäller både officerare och reservofficerare, med konkurrensmässiga anställningsvillkor samt insikt om att officersyrket inte är ”ett kall” utan att man måste erbjuda acceptabla anställningsvillkor och löner för att kunna konkurrera med övriga arbetsmarknaden.

4. En snabb upprustning av totalförsvaret, både av det militära och det civila försvaret – där upprustningen måste gå hand i hand. Dessutom ett utökat bemyndigande för Försvarsmakten och FMV att i enlighet med försvarsbeslutet ingå långsiktiga avtal och lägga beställningar, samtidigt som en ny försvarsberedning 2023 ytterligare stärker målen för framtidens försvarsförmåga.

Mikael Larsson (C), ledamot. Född 1989, representerar valkretsen i Västra Götalands läns södra – plats 230. Titel: Ombudsman. Riksdagsledamot sedan 2018.

1. Jag har mönstrat och fick kallelse med placering, men på grund av arbete så blev det aldrig av – i dag kan jag ändå känna att det hade varit roligt och intressant att ha gjort värnplikten.

2. Ja. Försvarsmakten har stora utmaningar med personalförsörjningen. På kort tid ska man växa och utbilda fler värnpliktiga, samtidigt som det är ett skarpt säkerhetspolitiskt läge och officerarna är för få. De reservofficerare som finns och som vill tjänstgöra behöver få göra det, utan att den civila arbetsgivaren sätter käppar i hjulet för detta.

3. Jag tror att det kommer behöva finnas tydliga incitament och karriärvägar också för reservofficerare. Deras roll i tillväxten av försvaret behöver vara tydlig.

4. Personalförsörjningen är absolut en av de allra viktigaste frågorna att lösa framöver. Här kommer många olika åtgärder behövas samtidigt. Exempelvis: Förläng yrkessoldaternas visstidsanställningar, utbilda fler kompanibefäl och plutonbefäl, tydliggör karriärvägar för de officerare som nu får specialistofficersgrad, ge reservofficerare rätt till tjänstledighet, erbjud en så pass god incitamentsstruktur att personalen väljer att stanna kvar och premiera vid befordran de ledare som tar tag i arbetsmiljöproblem, motarbetar trakasserier och arbetar aktivt med jämställdhet och medinflytande.

Jörgen Berglund (M), ledamot. Född 1974, representerar valkretsen i Västernorrlands län – plats 275. Titel: Yrkesofficer. Riksdagsledamot sedan 2018.

1. Jag är före detta yrkesofficer med kaptens grad. Jag jobbade på Jämtlands Fältjägarregemente fram till nedläggningen 2005. Är nu reservofficer tillhörande Livgardet.

2. Jag utgår från att den nya regeringen kommer att följa riksdagens beslut.

3. I grund och botten handlar det om att värnpliktsutbildningen måste hålla god kvalitet och att Försvarsmakten säljer in vilka yrkesval man kan göra – där reserv- officer är ett val. Det handlar också om att den tjänstgöring som en reservofficer ska göra är relevant och att det finns en tydlig befattning. Lön och förmåner är viktiga, men jag tror inte att någon blir reservofficer för att tjäna mycket pengar. Däremot kan man inte förlora för mycket ekonomiskt när man tjänstgör.

4. För mig personligen är personalfrågorna viktigast. Det då möjligheten till tillväxt och krigsdugliga förband är avhängigt på hur väl vi lyckas rekrytera officerare i olika nivåer och kategorier.

Anna Starbrink (L), ledamot. Född 1971, representerar valkretsen i Stockholms län – plats 283. Titel: Tidigare hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm. Riksdagsledamot sedan 2022.

1. Jag har ingen militär bakgrund, men som hälso- och sjukvårdsregionråd har jag arbetat mycket med frågor om civil beredskap som jag tror är värdefulla erfarenheter i mitt riksdagsuppdrag.

2. Liberalerna var med och röstade igenom beslutet att be regeringen genomföra dessa förändringar. Jag ser det som en viktig uppgift för den nytillträdda regeringen att arbeta med alla liggande tillkännagivanden för att se till att stärka Sverige, det svenska försvaret och att förbättra villkoren för alla landets reserv­officerare.

3. För det första bedömer vi att när antalet värnpliktiga nu blir allt fler kommer fler upptäcka möjligheten att bli reserv­officer. Utöver det behöver vi fortsatt förbättra möjligheten att kombinera sitt civila liv med det militära. Jag ser mycket positivt på de initiativ som har tagits, till exempel att åter starta reservofficersutbildningen i Boden. Planeringen på centralt håll behöver komma i mål för att se till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser runt om i landet.

4. Den viktigaste försvarsfrågan i detta nu är att komma i mål med Sveriges inträde i Nato. Sverige kan inte längre stå ensamt när säkerhets- och hotbilden förvärras. Sverige behöver vidta både förebyggande åtgärder, skärpta sanktioner och mjuka insatser samt stärka det svenska försvaret för att skydda vår frihet. Det gör vi bäst tillsammans med andra.

Emma Berginger (MP), ledamot. Född 1986, representerar valkretsen Skåne läns södra – plats 224. Titel: Fil. kand. Riksdagsledamot sedan 2018.

1. Nej, men en utbildning i ledarskap och organisation i botten. Sedan 2010 har jag jobbat med politik på heltid, framför allt har jag jobbat med klimat, trafik och infrastruktur.

2. Regeringen borde agera snabbt för att underlätta för reservofficerarna att tjänstgöra i Försvarsmakten genom att ge dem rätt till tjänstledighet. Reservofficerarna har en viktig funktion för Sveriges försvar och deras tjänstgöring bör inte försvåras.

3. För att kunna locka kvalificerad personal krävs att Försvarsmakten har konkurrenskraftiga löner, och detta gäller även reservofficerare. I dag är konkurrensen stor inom vissa områden och efter att Försvarsmakten utbildat personal blir den personalen sedan, inte alltför sällan, rekryterad till näringslivet.

4. Vi ser flera parallella kriser nu i världen som skapar svåra säkerhetspolitiska problem. En tillbakagång av demokratin runt om i världen, klimatkrisen och dess följder, Rysslands aggression mot Ukraina och en global svältkatastrof på grund av bland annat Rysslands krig i Ukraina och klimatförändringar. Klimatförändringarna och förstörelsen av ekosystem som skog och hav är det största hotet mot människors hälsa, säkerhet och liv i världen i dag. Därför är kampen om klimatet och energi­omställningen också en försvars­politisk prioritering för Miljöpartiet, liksom att stärka det civila försvaret.

Hanna Gunnarsson (V), ledamot. Född 1983, representerar valkretsen Skåne läns södra – plats 189. Titel: Lärare. Riksdagsledamot sedan 2018.

1. Nej. Jag har gjort en ”military weekend” på P 7 för några år sedan, men inte mer än så. Jag tror det är viktigt att politiker har allmänna kunskaper och är villiga att lära och förstå, experterna finns på myndigheterna och i verksamheten.

2. Ja, regeringen bör verkligen se till att detta blir verklighet. Totalförsvaret ska byggas upp igen och vi måste göra det enkelt för dem som kan och vill vara med i denna återuppbyggnad att kunna vara det.

3. Vi måste underlätta så mycket som möjligt. Rätt till tjänstledighet, avtal med stora arbetsgivare, speciellt ansvar hos offentlig sektor att uppmuntra sina
med­arbetare och så klart att reserv­officersuppdraget ses som givande och utvecklande av den enskilde.

4. Vi måste bygga upp hela totalförsvaret igen, vilket kommer att kräva stora resurser för hela samhället. Framför allt måste sjukvården förstärkas rejält och vi måste sluta privatisera och sälja ut samhälls­viktig verksamhet.

Mikael Oscarsson (KD), ledamot. Född 1967, representerar valkretsen i Uppsala län – plats 116. Titel: Projektledare. Riksdagsledamot sedan 1998.

1. Ja, jag gjorde min värnplikt på F 16 i Uppsala. 

2. Ja, det är en mycket viktig fråga som Kristdemokraterna har drivit länge. Det är helt nödvändigt för att ge reserv­officerare möjlighet att tjänstgöra.

3. Reservofficerare är mycket viktiga för Sveriges försvar. Det är viktigt att Försvarsmakten bättre tar tillvara på våra reservofficerare och ser till att använda dem regelbundet i övningar och erbjuda bra fortbildning. Det är viktigt också att vi ger reservofficerare rätt till tjänstledighet och ser över ersättningen. 

4. Att vi snabbt ökar upprustning av hela vårt försvar – både civilt och militärt. Vi måste på riktigt rusta upp så att vi klarar att försvara oss om ett krig uppstår i vår närhet. Det pågår redan krig i Europa och vi måste skynda på upprustningen. Det är viktigt att vi snarast blir medlemmar i Nato och att villkor och ersättning för både anställda och reservofficerare förbättras.

Lars Püss (M), ledamot. Född 1966, representerar valkretsen i Hallands län – plats 127. Titel: Civilekonom. Riksdags­ledamot sedan 2018.

1. Ja, vid Svea Ingenjörregemente (Ing 1) som plutonsbefäl och muckade som sergeant. Efter värnplikten arbetade jag kvar i tre månader som kommendant på reputbildningen och har sedan dess gjort flera krigsförbandsövningar och särskild övning befäl vid mitt krigsförband, men det börjar ju bli ett antal år sedan dess.

2. Ja, det hoppas jag verkligen eftersom det är en fråga som vi drivit på för.

3. Jag tror att en mer omfattande värnplikt kommer att öka intresset för samtliga tjänster inom Försvarsmakten, vilket jag också tycker mig höra från flera av våra regementen. Jag tror dock att det behövs mer och det bästa sättet att locka fler reservofficerare till Försvarsmakten är att föra en tät dialog om vilka de upplever att bristerna är.

4. Jag har högt förtroende för att Försvarsmakten kommer att klara av upp­giften att skala upp det militära försvaret, det kommer givetvis att finnas en del hinder på den vägen men kompetensen finns. Värre är det tyvärr med det civila försvaret och alla de anpassningar som måste göras på ett flertal områden. Den största utmaningen är att det kommer att vara så många inblandade, allt från kommuner och regioner till företag, myndigheter och sist men inte minst Försvarsmakten själv. Därför är det mycket glädjande att vi nu etablerar ett totalförsvarsdepartement och tillsätter en minister för civilt försvar.

Björn Söder (SD), ledamot. Född 1976, representerar valkretsen Skåne läns norra
och östra – plats 16. Titel: Civilingenjör. Riksdags­ledamot sedan 2010.

1. Gjorde min värnplikt på K 3 i Karlsborg 1997 till 1998 som jägare – kompanibefäl, lämnade värnplikten med fänriks grad.

2. Ja, det bör skyndsamt förändras givet omvärldsläget och det stora behov vi har av att öka vår förmåga.

3. Att tillse att man har bra anställningsvillkor och bra personalpolicy som kan konkurrera med andra yrken och som gör att intresset för yrket ökar.

4. Att öka försvarsförmågan genom en ordentlig upprustning av både det militära och det civila försvaret.

Helén Pettersson (S), ledamot. Född 1972, representerar valkretsen i Västerbottens län – plats 204. Titel: Ombudsman. Riksdagsledamot sedan 2006.

1. Nej, jag har ingen militär bakgrund.

2. Ja. Det är inte rimligt att personer ska hindras från att tjäna vårt land på grund av att de inte får tjänstledigt från sina civila arbeten. Arbetsgivare måste i högre utsträckning se reservofficerare som en tillgång på arbetsplatsen och tjänstgöring i Försvarsmakten måste ses som meriterande.

3. Lagstadgad rätt till tjänstledighet från civila arbeten vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Andra hinder för tjänstgöring, som inkomstbortfall, behöver undanröjas. Jämställdhetsarbetet måste också ges fokus, det ska gå att kombinera föräldraskap med en reservofficerskarriär. Villkoren för reservofficerare måste vara så bra så att man väljer reservofficersbanan och väljer att stanna där.

4. Frågan om att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. För att detta ska vara möjligt måste antalet anställda och värnpliktiga öka. Vi måste ha en långsiktigt hållbar strategi för Försvarsmaktens tillväxt där grunden är totalförsvarstanken. Bara med ett starkt civilt försvar kan det militära försvaret utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Johan Andersson (S), ledamot. Född 1961, representerar valkretsen i Östergötlands län – plats 118. Titel: Undersökare. Riksdagsledamot sedan 2010.

1. Fullgjort värnplikt, i övrigt ingen militär erfarenhet.

2. Ja. Det är inte rimligt att personer ska hindras från att tjäna vårt land på grund av att de inte får tjänstledigt från sina civila arbeten. Arbetsgivare måste i högre utsträckning se reservofficerare som en tillgång på arbetsplatsen och tjänstgöring i Försvarsmakten måste ses som meriterande.

3. Lagstadgad rätt till tjänstledighet från civila arbeten vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Andra hinder för tjänstgöring, som inkomstbortfall, behöver undanröjas. Jämställdhetsarbetet måste också ges fokus, det ska gå att kombinera föräldraskap med en reservofficerskarriär. Villkoren för reservofficerare måste vara så bra så att man väljer reservofficers­banan och väljer att stanna där.

4. Frågan om att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. För att detta ska vara möjligt måste antalet anställda och värnpliktiga öka. Vi måste ha en långsiktigt hållbar strategi för Försvarsmaktens tillväxt där grunden är totalförsvarstanken. Bara med ett starkt civilt försvar kan det militära försvaret utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Heléne Björklund (S), ledamot. Född 1972, representerar valkretsen i Blekinge län – plats 184. Titel: Lärare. Riksdags­ledamot sedan 2018.

1. Nej, jag har ingen militär bakgrund. Satt i försvarsutskottet förra mandatperioden, är utbildad lärare, fyrabarnsmamma och har varit kommunstyrelsens ordförande i tolv år.

2. Ja, vi tycker att arbetsgivare måste se reservofficerare som en tillgång och ge dem tjänstledigt. Det är viktigt inte minst nu när Försvarsmakten ska växa.

3. Bland annat det som förra frågan tar upp, rätt till tjänstledighet. Sedan driver vi alltid på för jämställdheten – det måste också gå att kombinera föräldraskap med karriär. Nu är det mycket fokus på totalförsvaret och att värnplikten utökas, det ger förhoppningsvis också positiva effekter.

4. Totalförsvarstanken, det civila försvaret måste fungera för att det militära ska fungera. Att det går att fylla på med fler anställda är en stor nyckelfråga – kompetensförsörjningen.

Alexandra Anstrell (M), ledamot. Född 1974, representerar valkretsen i Stockholms län – plats 177. Titel: Civilekonom. Riksdagsledamot sedan 2014.

1. Nej, inte mer än att jag var Unglotta en sväng i min ungdom. Men jag är bra på pengar och det har ju aldrig funnits så mycket pengar inom Försvarsmakten sedan jag började i försvarsutskottet.  

2. Vi har ju varit pådrivande i denna fråga så jag tycker så klart att regeringen bör ta tag i detta. Vi behöver redan nu fler i Försvarsmakten och det kommer att bli än mer viktigt framöver. Här är arbetsvillkor och arbetsmiljö centralt för att möjliggöra detta.

3. Arbetsvillkor och arbetsmiljö tror jag är stora viktiga bitar som behöver förbättras i samråd med våra reservofficerare, men jag tror också att det blir en viktig fråga för kommande försvarsberedning att arbeta vidare med.

4. Att vi får ett fungerande totalförsvar, det civila försvaret behöver gå i takt med det militära för att allt på det stora hela ska fungera. Därför är jag glad att vi nu har en ansvarig minister för civilt försvar och att dessa frågor läggs samman i ett departement.

Erik Ezelius (S), ledamot. Född 1986, representerar valkretsen Västra Götalands läns östra – plats 72. Titel: Yrkesofficer. Riksdagsledamot sedan 2018, talmansersättare sedan 2014.

1. Värnplikt 2008, K 3, yrkesofficers­programmet 2009 till 2012, yrkesofficer vid Skaraborgs regemente från 2012, tjänst­ledig sedan valet 2014. Medlem i Försvarsutbildarna sedan 2002.

2. Ja, självklart. Det är orimligt att personer ska förhindras från att tjäna vårt land på grund av att de inte får tjänstledigt från sina civila arbeten. Arbetsgivare måste i högre utsträckning se reservofficerare som en tillgång på arbetsplatsen och tjänstgöring i Försvarsmakten måste ses som meriterande.

3. Lagstadgad rätt till tjänstledighet från civila arbeten vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Andra hinder för tjänstgöring, som inkomstbortfall, behöver undanröjas. Jämställdhetsarbetet måste också ges fokus, det ska gå att kombinera föräldraskap med en reservofficerskarriär. Villkoren för reservofficerare måste vara så bra så att man väljer reservofficersbanan och väljer att stanna där.

4. Frågan om att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. För att detta ska vara möjligt måste antalet anställda och värnpliktiga öka. Vi måste ha en långsiktigt hållbar strategi för Försvarsmaktens tillväxt där grunden är totalförsvarstanken. Bara med ett starkt civilt försvar kan det militära försvaret utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt.

Fotnot: Två ledamöter, Gustaf Göthberg (M) och Helena Bouveng (M), har valt att inte medverka i enkäten.