Reservofficeren ska göra armén större – snabbare

År 2024 fyller Sverof hundra. Dessutom ses det som Reservofficerens år, med ett flertal aktiviteter som genomförs för att lyfta fram reservofficeren, systemet och betydelsen för svensk försvarsförmåga.

Vad innebär det att vara jubileumsgeneral?

– Det är väldigt hedrande. Det ger mig möjlighet att få boosta ett system som är väldigt viktigt för hela Försvarsmakten, kanske allra viktigast för armén.

Vad betyder reservofficeren för svensk försvarsförmåga idag?

– Reservofficerare har en oerhört viktig roll för att vi ska kunna fylla upp vår krigsorganisation och ha en trovärdig krigföringsförmåga. Den rollen kommer att öka ännu mer i betydelse. Jag hoppas att vi nu på riktigt ska få igång det första tjänstgöringsåret efter examen, för att de facto förstärka produktionsorganisationen samtidigt som reservofficeren blir en naturlig del i verksamheten. Framför allt ska reservofficeren leda krigsförband från plutonsnivå upp till bataljonsnivå och tjänstgöra som stabsmedlem i högre staber.

Hur ska reservofficeren stärka försvarsförmågan framgent?

– Dels genom förberedande övningar i form av särskilda övningar för befäl, krigsförbandskurser, och truppföring. Men det är i krigsförbandsövningarna det tydligaste avtrycket förväntas uppstå. Vi vill också nyttja reservofficerare för att förstärka organisationen eller för att bemanna befattningar i Nato-staber.
Det finns vissa som menar att en reservofficer inte klarar av att verka i GRO eftersom man inte har exakt samma utbildning som yrkesofficeren. Hur ser du på det?

– Det är bevisat att reservofficerare absolut klarar av att verka i GRO, det sker idag och man kan göra det mer än nu. Sen är det naturligtvis individberoende. Alla har olika bakgrund och olika utbildningsståndpunkt.

Hur kan man öka förståelsen för reservofficerssystemet?

– Vi har ett oerhört bra slagläge nu med tanke på att hela samhället börjar inse vikten av ett fungerande totalförsvar. Det finns mycket goda initiativ från stora civila arbetsgivare som verkligen förstår reservofficerssystemet och är villiga att bidra till det, vilket är en väldigt bra start. Ännu viktigare start är att dels nyttja de reservofficerare som redan finns mer, och dels att informera och attrahera våra värnpliktiga till rollen som reserv­officer.

MSS startar en ny variant på reserv­officersutbildning till sommaren. Vilka förväntningar har du på den?

– Kvalitetsmässigt är jag nöjd med utbildningen. Min förhoppning är att individen ska känna ett mervärde och helst vilja tjänstgöra ett år efter examen och att det i sin tur ska bädda för en vidare karriärutveckling som reserv­officer. Framför allt är förhoppningen att öka volymen avsevärt. Nyligen hade vi sju reserv­officerare som examinerades mot armén. Inte beroende på att det är för få sökande utan för att vi har varit för dåliga på att beskriva behovet. Där är vi inte tillräckligt bra.

Behovet av nya reservofficerare är jättestort. Kan man inte ordna fler utbildningsplatser?

– Jo, det är min uppfattning. Max­taken på skolorna fyllde vi inte i år. Det är troligen kunskapen om och insikten av betydelsen av reservofficerare på olika nivåer som är hinder tillsammans med att vi länge levt med en oro att bli för många, där gamla styrningar och principer lever kvar i organisationen trots att vi verkligen försöker växa.

Vad ska göras åt det?

– Bland annat ”volontärar” armé­chefen som jubileumsgeneral för reserv­officerare! Det handlar ju om kommunikation. Vad gäller för få nyutexaminerade så har jag gett direktiv om att det inte får hända igen. Vi ska minst fylla upp skolplatserna med de som söker, och gärna ta in reserver.

Vi måste ha en kontinuerlig dialog kring var man gör bäst nytta – i hela totalförsvaret.

Arméchef Jonny Lindfors

Varför övas så få reservofficerare?

– Dels handlar det om kultur och kunskap; det finns en generation yrkes­officerare som inte är jättevana vid reserv­are. Inom armén är det även kopplat till låg materiell tillgänglighet. För tillfället erbjuder vi inte truppföringstillfällen i tillräckligt stor omfattning för vår kontinuerligt tjänstgörande personal, så det uppstår konkurrensförhållanden. Historiskt har vi helt enkelt inte har haft tillräcklig ekonomi för att kalla in i den omfattning som vi vill, men det måste ändras nu.

Vad är viktigast för att få reserv­officerssystemet att funka?

– Attityden till och kunskapen om reserv­officerssystemet på både den militära och den civila sidan. Vi behöver tvinga igång systemet genom att kalla in våra reservare. När de deltar i övningar, visar hur duktiga de är i krigsförbanden och när vi på riktigt kommer igång med krigsförbandsövningar så kommer behovet att vara helt otvivelaktigt. Men det finns en faktor till: Det blir helt enkelt ett för stort ekonomiskt avbräck för reservare att vara inne längre period. De behöver ha råd att tjänstgöra.

Det finns civila arbetsgivare som ger sina reservare löneutfyllnad.

– Ja, de är extremt goda exempel som faktiskt har gått före och leder genom det goda exemplet. Jag skulle önska att fler gjorde som de.

Hur skulle du vilja att Försvars­makten och då särskilt armén, använde sina reservofficerare?

– I ett kontinuerligt och i förväg planerat krigsförbandsövningssystem med tydlig förbandstillhörighet, och tjänstgöringsplaner som gör att vi kan skapa förutsättningar för både reservare och förband att vara på plats och genomföra övning när vi vill. Det ska vara drivet av krigsorganisationens behov av träning, övning och deltagande i Natos aktiviteter.

Vad bör den enskilde reservofficeren göra?

– Individen behöver tyvärr många gånger själv vara en aktiv del i att hålla kontakten med förbandet. När man byter civilt jobb eller befattning kan det påverka vilken roll man kan ta som reservofficer. Vi måste ha en kontinuerlig dialog kring var man gör bäst nytta – i hela totalförsvaret. En polis kan exempelvis vid ett läge göra mest nytta som officer. Men så småningom kanske polisen får en chefsbefattning inom polismyndigheten, och gör då kanske bäst nytta där. Det gäller även för befattningar inom försvars­industrin och det övriga civila samhället där det kan vara lika viktigt för Försvarsmakten att all produktion och verksamhet fortsätter.

Fler reservofficerare behöver utbildas och rätt person med rätt kompetens ska bestrida rätt befattning.

Vad är det som hindrar att man sätter igång?

– Det har varit ekonomin på förbandsnivå och att man har gått så tungt på förbanden att man inte har orkat få i gång reservofficerssystemet, trots att det ju faktiskt är en hjälp till självhjälp. Krångliga regelverk har också bidragit. Men nu gäller det att komma över tröskeln och sätta igång. Armén behöver bli större – snabbare. Den enda möjliga vägen är en större andel reservofficerare och ett större engagemang från reserv­officerare. Vi har ett jobb att göra till­sammans.

JONNY LINDFORS

• Gör: Arméchef och jubileumsgeneral.
• Kort om karriären: Värnplikt 1995 på I 21. Därefter befattningar på I22, I19, K3, LG och HKV. Utlandstjänstgöringar (Kosovo 2001, Afghanistan 2011). US Army War College 2018. Chef I 19 2018. FM Förbandsproduktionschef 2021, Försvarsmaktens expert i försvarsberedningen 2023. Arméchef från den 18 juni 2023.