Övning med kriget runt hörnet
26 000 deltagare från 14 länder – varav tolv Natomedlemmar – övade till lands, sjöss och i luften över stora delar av Sverige, framför allt i de södra delarna.
Ett par veckor in i övningen befann RO/Kn Stefan Hansson sig utanför Kosta i Småland efter att hans förband – T 2 – rört sig söderut från Skövde. I det civila är han professor vid Lunds universitet (obstetrik och gynekologi) och förlossningsöverläkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Här är jag kirurg på en traumatropp. Min uppgift är ”damage control surgery”. Vi ser bland annat till att skadade får fria luftvägar och opererar vid behov för att stoppa stora blödningar i buk och thorax innan personerna skickas bakåt till nästa vårdinstans.
Han berättar att sjukvårdskedjan till en början inte var riktigt i fas.
– Vi kom lite på efterkälken i förhållande till striderna. Men efter att stridsdomarna styrt upp detta agerade vi mer som det var tänkt.
– Som traumatropp är vi ganska framskjutna och kan underställas förband som ligger långt fram.
Vad har varit svårast?
– Vi hade ingen bra radioutrustning. I och med att vi delvis opererar på egen hand hade vi behövt bättre förmåga till kommunikation med de förband vi är underställda eller samarbetar med. Det var även en del problem med påfyllnad av läkemedel och blodprodukter, liksom möjligheten att sterilisera våra instrument, säger Stefan Hansson som efter lumpen i slutet på 1980-talet som KB på P 7 genomgick reservofficersutbildning och därefter återkommande tjänstgjort.
”Intressant och lärorikt”
Betydligt kortare reservofficerserfarenhet har tvillingarna Nils och Johannes Lindell från Ing 2 i Eksjö som bemannade 1. divisionsflytbro-kompaniet.
– Det var en spelgrupp med uppgift att öva staben uppåt, säger RO/Fk Nils Lindell.
– Vi spelade underställd chef till divisionen.
Från att tidigare bara ha varit på plutons- och kompaninivå var det ett stort lyft, och mycket intressant och lärorikt, att höja nivån och se hur divisionen arbetade. Det var för min del den största erfarenheten och lärdomen från den här övningen, säger han.
Bröderna tjänstgjorde i huvudsak var för sig.
– Vi pluggar båda i Lund, min bror till läkare och jag till civilingenjör i ekosystemteknik. Att så här i slutet på terminen vara borta från skolan under övningens hela längd hade varit svårt. Det hade blivit för mycket att ta igen.
Därför bestämdes det att de fick dela på tjänsten.
– En del väljer att under terminen åka på en veckas skidresa. Vi valde detta, konstaterar han.
Sabotage och väpnat angrepp
Enligt Auroras övningsscenario rådde det till en början ett spänt internationellt läge. Sverige utsattes återkommande för påverkansoperationer och sabotage mot bland annat el-, vattenförsörjnings- och it-system. Efter en tid övergick det till ett militärt angrepp.
Syftet med övningen var bland annat att öka Sveriges förmåga att tillsammans med internationella partners möta ett väpnat angrepp.
En viktig del var att säkra viktiga försörjningsleder som sjövägarna in mot Göteborgs hamn.
– Vårt övningsområde sträckte sig från Göteborgs södra skärgård upp till Smögen och ut i Västerhavet, berättar RO/Örlkn Mats Hörström som var manöverofficer på stöd- och ledningsfartyget HMS Carlskrona.
– Vi övade bland annat tillsammans med 17. bevakningsbåtkompaniet inklusive bordningsstyrkan och inledningsvis även med en minröjningsstyrka från Nato och en fransk fregatt.
Det fungerade mycket bra.
Mats Hörström menar att det för hans egen del var extra värdefullt att få öva på just västkusten där sjötrafiken och miljöförhållandena är annorlunda än i Östersjön där Carlskrona ofta opererar.
– Sedan 2007 – då jag slutade som yrkesofficer – har jag återkommande tjänstgjort som reservofficer och sedan 2011 på HMS Carlskrona som manöverofficer.
– Med tanke på rådande vakansläge i Försvarsmakten är det osäkert om HMS Carlskrona hade kunnat delta i övningen på det sätt som hon gjorde utan oss reservofficerare, säger Mats Hörström som till vardags arbetar som nautisk handläggare på Transportstyrelsen i Norrköping.
”Professionell stämning”
En annan reservofficer på HMS Carlskrona är örlogskapten och kommunikationsofficeren Carl Wachtmeister.
– Det var flera år sedan jag senast var inne. Men nu bestämde jag mig för att om jag ska vara kvar som reservare vill jag dra mitt strå till stacken. För att upprätthålla kompetensen behöver man vara inne återkommande. Det händer mycket nytt. Jag har till exempel inte tidigare tjänstgjort med så många anställda sjömän som det är här nu. Det är en väldigt professionell stämning ombord.
För RO/Lt Johan Sjöbergs del utspelade sig Aurora 23 till stor del i FM LOG:s lokaler på Gärdet
i Stockholm.
– Jag var ställföreträdande operationsledare och stridsledare inom den ledningsplats som vi har på FM LOG för att leda den bakre logistiken och de operativa transporterna.
– Det mesta fungerade bra, men det märktes att det var ett tag sedan Försvarsmakten övade i de här storleksvolymerna. Erfarenheter som ligger långt tillbaka i tiden behöver tas fram och anpassas till den tid vi lever i nu. Samtidigt fanns det en stor framåtanda, förväntan och ett oerhört driv. Många var väldigt engagerade.
Aurora 2023
- Pågick 7 april till 11 maj 2023.
- Den största nationella övningen i Sverige på mer än 25 år.
- Totalt deltog 14 nationer och omkring 26 000 personer.
- Deltagande nationer: Sverige, USA, Storbritannien, Finland, Polen, Norge, Estland, Lettland, Litauen, Ukraina, Danmark, Österrike, Tyskland och Frankrike.
- Allt från beredskapshöjning och mobilisering till stora samordnade anfall på marken, i luften och till sjöss övades.