Sökes: Ledare i luften

Som ett resultat av det kraftigt försämrade omvärldsläget ska Flygvapnet växa vilket bland annat ställer krav på fler flygledare såväl som flygstridsledare.

– Hur många fler är hemligt. Men det är frågan om en betydande ökning, säger Jon Eliasson som är chef för Försvarsmaktens flygledarutbildning i Halmstad.

Namnlikheten till trots är flygstrids­ledare och flygledare två helt olika befattningar och yrken.

Lite förenklat kan man säga flygstridsledare leder striden uppe i luften och ger piloterna den information som de behöver för att klara sitt uppdrag. Det är en befattning som innehas av anställda officerare och specialistofficerare.

Flygledare leder och håller isär flygtrafik och fordon på en flygplats och i luftrummet runt flygplatsen. I Sverige är flygledarna civila och anställda av Luftfartsverket, även om de arbetar på en flygflottilj.

Sedan ungefär 45 år tillbaka är nämligen den civila- och militära flygtrafiktjänsten i Sverige integrerad i samma organisation.

– Det är en ovanlig lösning i ett internationellt perspektiv, men en lösning som fungerar mycket bra. Den gör att Försvarsmakten kan förlita sig på att en annan myndighet levererar enligt Försvarsmaktens kravbild samt värnar om och utvecklar flygsäkerheten. Lösningen skapar dessutom en ökad flexibilitet även i nyttjandet av luftrummet, säger Jon Eliasson.

– Runt om i Europa tittar man på oss med stora ögon och undrar hur fasen vi får detta att fungera.

Runt om i Europa tittar man på oss med stora ögon och undrar hur fasen vi får detta att fungera.

Jon Eliasson, chef för flygledarutbildningen

Samarbetet mellan Luftfartsverket och Försvarsmakten sker på strategisk, taktisk och operativ nivå.

På sju av Försvarsmakten flygplatser arbetar det civila flygledare som är anställda av Luftfartsverket: Vidsel, Luleå, Uppsala, Linköping Malmen, Karlsborg, Såtenäs och Ronneby plus Halmstad och Visby samt två övningsbaser.

– Men alla Luftfartsverkets flygledare – även de som arbetar på exempelvis Arlanda eller Landvetter – ska kunna leda och ta hand om en rote JAS 39 Gripen, berättar RO/Fj Joel Månsson som till
vardags är flygledare på F7 Såtenäs.

Efter bland annat värnplikten på P7 utanför Lund som vagnchef på strids­fordon 90, utlandstjänstgöring i Afghanistan, reservofficersutbildning och arbete som instruktör på Militärhögskolan i Halmstad utbildade han sig för några år sedan till flygledare på flygledarskolan i Malmö, den enda i Sverige.

– På den lär man sig ta hand om civila flygplan på stora flygplatser som Heathrow, Arlanda och Kastrup.

Efter skolan väntar, för den som vill börja arbeta som flygledare i Sverige, ytterligare utbildning (se faktaruta på sidan 14).

– Flygledare som ska arbeta på en rent civil flygplats, till exempel Arlanda eller Bromma, genomgår en fyra veckor lång utbildning där de får lära sig att även ta hand om militära flygplan. För den som ska arbeta på ett militärt tjänsteställe – som även kan ha civil trafik – är den utbildningen cirka 20 veckor.

Men de är ändå civilt anställda?

– Ja. Alla är anställda av Luftfartsverket (LFV) och civila. I tornet på Såtenäs där jag arbetar har jag kolleger som är helt civila och kolleger som likt jag själv även är reservofficerare. Vi gör samma arbete, sköter flygtrafikledningen i alla beredskapsgrader och är anställda på samma villkor. Ingen av oss bär uniform.

– Det som skiljer oss åt är framför allt att de som inte är reservofficerare är krigsplacerade där de normalt arbetar inom LFV, medan jag som reservofficer tillhör ett krigsförband i Försvarsmakten.

Flygledare är tillsammans med bland annat medicinsk personal en reservofficerskategori som i huvudsak gör samma sak när de är inkallade som till vardag.

– I samband med militära övningar – eller krig – kallas jag in av Försvarsmakten och lämnar då min civila arbetsplats och arbetsgivare för att tillsammans med mitt krigsförband bege mig till en krigsflygbas. Även där finns ett flygledartorn, men ett mer fältmässigt sådant än på exempelvis Såtenäs. Jag ska fortfarande arbeta som flygledare, men i uniform och beväpnad.

– Det kan också hända att vi får arbeta från en vägbas. Då står vi två personer utmed vägen, med radio på ryggen och en vindmätare, och leder flygplanen. Det är väldigt basic, men det fungerar.

Flygledare som är reservofficerare kan även arbeta i Flygstaben.

Hur ofta är du inkallad?

– Det brukar vara ett par veckor per år, lite beroende på var och hur övningarna ligger.

Det är brist på såväl civila flygledare som flygledare som är reservofficerare.

– När det gäller den rent civila delen är den största orsaken ett stort antal pensionsavgångar, vilket vi inte har tagit höjd för, säger Jon Eliasson.

Under Försvarsmaktens krympande år drogs det ned på utbildningen till reserv­officer och flygledare. Den behöver nu öka.

Med hur många och när?

– Försvarsmaktsledningen har satt en tidshorisont då vi ska ha kommit upp i ett visst antal. Hur många det är säger jag inte, men det handlar om en kraftig ökning jämfört med idag.

Till skillnad mot en del andra yrken är det knappast lönen som försvårar rekryteringen av flygledare.

– Ingångslönen är cirka 40 000 kronor. Den stiger med ett antal tusenlappar per år tills man efter 18 år når sluttariffen som i dagsläget ligger på runt 80 000 kronor. Till det ska läggas olika tillägg, berättar Joel Månsson.

Alla Luftfartsverkets flygledare – även de som arbetar på exempelvis Arlanda eller Landvetter – ska kunna leda och ta hand om en rote JAS 39 Gripen.

RO/Fj Joel Månsson

Lönen är i stort densamma oavsett på vilken flygplats personen arbetar på. Däremot är den ofta betydligt högre utomlands. Med ett svenskt flygledar­certifikat går det att arbeta i en mängd länder utanför Sverige.

Hur mycket förlorar du ekonomiskt på att tjänstgöra som reservofficer under exempelvis en övning?

– Ingenting. Den enda skillnaden är att Försvarsmakten betalar en del av min lön.

Varför är det svårt att rekrytera kombinationen reservofficer och flygledare?

– Vi kommer till våra arbetsplatser i civila bilar och sitter därefter civilklädda i ett torn och arbetar. Det är få som ser oss, som vet vad vi gör eller ens att vi finns till.

– Jag försöker komma ut på förbanden och göra framför allt värnpliktiga och anställda soldater medvetna om tjänsten flygledare och reservofficer. Vi behöver få en ganska så stor mängd sökande för att det ska vara tillräckligt många som klarar kraven.

Joel Månsson menar att det borde vara enklare för anställda inom Försvars­makten att ändra yrkesinriktning.

– Är du anställd officer och vill bli exempelvis flygledare – och reserv­officer – måste du idag antingen säga upp dig eller få tjänstledighet för att kunna vidare­utbilda dig. Och då med CSN-lån. Det borde finnas bättre möjligheter till karriärväxling.

Om Sverige går med i Nato väntas behovet av flygledare som är reserv­officerare öka ytterligare.

– För flygledarna kommer inte Nato­medlemskapet som sådant innebära något omvälvande. Inom flyget har vi arbetat och samarbetat med Nato under mycket lång tid och är redan natofierade, säger Jon Eliasson.

UTBILDNING TILL FLYGLEDARE OCH RESERVOFFICER

• Utbildningen genomförs av Försvarsmakten och Luftfartsverket (LFV) i Halmstad och Malmö.
• Efter en termins specialistofficersutbildning i Halmstad väntar tre terminers flygledarutbildning i Malmö (varav två ingår i specialistofficersutbildningen), en termin vid Försvarsmaktens flygledarskola i Halmstad och därefter lokal behörighetsutbildning på den militära flygplats där man fått sin placering. Först därefter är personen behörig att arbeta som flygledare.
• Efter att ha jobbat ungefär ett halvår som flygledare påbörjas den militära befattningsutbildningen som är en förutsättning för att kunna krigsplaceras.