Dags att strama upp sig
– De flesta andra länder förhåller sig mer strikt till etikettsreglerna än Sverige, och de förväntar sig att bli bemötta med god protokollär precision. Vi måste ta detta lite mer på allvar nu, det finns inte utrymme att gissa sig fram.
Framförallt gäller det att hålla ordning på vilken nation vi har att göra med, vilken nivå och vilka förväntningar som finns. Och sen söka kunskap.
Till alla som inte vill framstå som kusinen från landet har Anders Hörnfeldt ett generellt råd: Damma av de gamla svenska handböckerna.
– Själv använder jag ofta ”Sjömilitär handbok” från 1959 som ett uppslagsverk. Den må vara daterad i Sverige, men i Storbritannien funkar den bra. Där är det ungefär som det var i Sverige förr. Till exempel använder man titeln samt ”Sir” eller ”Ma´m” i princip i varje mening.
Svenska officerare som är yngre och lägre i rang gör vid utländska kontakter klokt i att avvakta och försöka utröna om det är tillåtet att öppna en konversation, eller om det är bättre att invänta en inbjudan.
– Inte allt finns så tydligt beskrivet i handböckerna. Man får också försöka lyssna in.
De flesta fallgroparna ligger annars i titulerande och i klädsel. I det förra fallet kan man hålla sig mer på den säkra sidan genom att använda sin engelska, även om tyskan eller franskan råkar vara perfekt. Titlar på tyska är en rysare, där används både de civila och militära titlarna.
– Pratar man tyska får man hålla ordning på om den man talar med är doktor, eller om hen råkar vara dubbeldoktor. På engelska behöver man inte det, då håller man sig enbart till de militära titlarna.
Ifråga om klädsel är vi i Sverige vana vid att det finns ett tolkningsutrymme vad gäller klädkoden i inbjudningar. Det är vi rätt ensamma om.
– Det som står på inbjudan gäller, men det är inte alltid solklart vad värden menar. Vi har gemensamma beteckningar med britter och amerikaner, men dem emellan kan betydelsen skilja lite.
Det är i princip de brittiska och amerikanska beteckningarna som gäller för alla andra länder, om man blir inbjuden på engelska. Men det är svårare än det låter:
– Om värden är av en annan nationalitet, då måste vi dessutom fundera över om de förhåller sig till den brittiska koden eller den amerikanska, konstaterar Anders Hörnfeldt.
Är man osäker på klädkoden så är det bättre att fråga än att komma fel klädd. Och är man efter att ha frågat fortfarande lite osäker, då är det bättre att komma överklädd än underklädd.
– I flottan säger vi att det aldrig är fel med en dubbelknäppt kavaj. Och det har förstås hänt att vi kommit dubbelknäppt när det varit varmt och andra haft kortärmad skjorta. Men då kan man ta av sig kavajen.
Sensmoralen är att det är lättare att gå från stramt till mer avslappnat än tvärtom. Och att man ska ha lite koll på de egna föreställningarna.
– Det är lätt hänt att man låter sig invaggas i falsk säkerhet, exempelvis om man har att göra med våra gemytliga danska grannar. Men deras protokoll är oerhört konservativt jämfört med vårt, så det ska man passa sig för.
