\u2013 Egentligen inte, \u00e4ven om kriget ligger som en filt \u00f6ver allt vi g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
I den cirka tre veckor l\u00e5nga \u00f6vningen, som omfattade s\u00e5v\u00e4l indirekt bek\u00e4mpning som taktiska logistikuppgifter och som skedde inom bataljons ram, deltog fr\u00e5n svensk sida 2.amfibiebataljonen och 2.marinbasbataljonen.<\/p>\n\n\n\n
Dock inte med full bemanning.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ungef\u00e4r 500 soldater och officerare medverkade varav ungef\u00e4r h\u00e4lften fr\u00e5n respektive land.<\/p>\n\n\n\n \u00d6vningsserien Archipelago Endeavours \u00f6vergripande och \u00e5terkommande m\u00e5l \u00e4r att tr\u00e4na och f\u00f6rb\u00e4ttra Sveriges och USA:s gemensamma operativa f\u00f6rm\u00e5ga i kust- och sk\u00e4rg\u00e5rdsmilj\u00f6er, men ocks\u00e5 att testa och utveckla framtida amfibiesystem och avancerad teknologi. I \u00e5r l\u00e5g det ett s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 att vidareutveckla kapaciteten hos det nya amfibiekoncept som f\u00f6rv\u00e4ntas vara i full drift \u00e5r 2030.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi har bland annat testat telekrigs\u00adsystem, radarsystem, olika typer av dr\u00f6nare och skjutit med amerikanska luftv\u00e4rnsrobotar (Stinger). Det \u00e4r teknik och metoder som vi i Sverige inte har idag, men som vi eventuellt kommer att skaffa i framtiden och som vi provar mot den framtida konceptuella utvecklingen, s\u00e4ger Marcus Appelgren.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00e4r utvecklande med en \u00f6vning d\u00e4r vi i stor utstr\u00e4ckning kan styra tester och annat utifr\u00e5n v\u00e5ra egna behov. Mycket pr\u00f6vas f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n Inte minst i rapporter fr\u00e5n kriget i Ukraina ber\u00e4ttas det om olika typer av dr\u00f6nare och dess v\u00e4xande betydelse.<\/p>\n\n\n\n Under \u00e5rets Archipelago Endeavour testades bland annat fj\u00e4rrstyrda logistikdr\u00f6nare som kan b\u00e4ra med sig cirka 70 kilo utrustning och transportera ammunition, mat och andra f\u00f6rn\u00f6denheter till f\u00f6rband, grupper och enskilda soldater som befinner sig flera kilometer bort.<\/p>\n\n\n\n Det testades \u00e4ven dr\u00f6nare som kan sl\u00e4ppa sonarbojar som lyssnar efter ub\u00e5tar, transportera s\u00e5rade eller b\u00e4ra radar som spanar efter, och f\u00f6rhoppningsvis uppt\u00e4cker, luftm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Dr\u00f6nare \u00e4r ju ett j\u00e4tte\u00adstort och v\u00e4xande omr\u00e5de, s\u00e4ger Marcus Appelgren.<\/p>\n\n\n\n Han ber\u00e4ttar att den amerikanska marink\u00e5ren i stor utstr\u00e4ckning, namnet till trots, varit fokuserad p\u00e5 att genomf\u00f6ra landoperationer.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Nu utvecklas den mot att bli mer sj\u00f6r\u00f6rlig. En viktig del f\u00f6r officerare och soldater \u00e4r att l\u00e4ra sig anv\u00e4nda stridsb\u00e5tssystemet, men ocks\u00e5 att verka i sk\u00e4rg\u00e5rdsmilj\u00f6. I Sverige har vi en god f\u00f6rm\u00e5ga att agera d\u00e4r hav m\u00f6ter land.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Internationellt \u00e4r det inte s\u00e5 m\u00e5nga nationer som har den f\u00f6rm\u00e5gan. Det nordiska konceptet av territoriellt f\u00f6rsvar bygger till stor del p\u00e5 att f\u00f6rsvara sig mot motst\u00e5nd som kommer fr\u00e5n havet.<\/p>\n\n\n\n Svenska och amerikanska soldater och officerare deltog under \u00f6vningen sida vid sida. All order\u00adgivning skedde p\u00e5 engelska.<\/p>\n\n\n En av de amerikanska deltagarna var reserv\u00adofficeren och plutonchefen l\u00f6jtnant Ryan J Doolan, 25, fr\u00e5n Cameron i delstaten North Carolina d\u00e4r han i det civila arbetar som account manager \u2013 I den amerikanska marink\u00e5ren genomg\u00e5r yrkes- och reservofficerare samma utbildning. Sedan tre \u00e5r tillbaka \u00e4r jag reservofficer och tillh\u00f6r en enhet som \u00e4r specialiserad p\u00e5 mindre b\u00e5tar, den \u00e4r en viktig del i marink\u00e5rens omstruktureringsplan Force Design 2030. F\u00f6rbandet \u00e4r placerat i Tampa i Florida.<\/p>\n\n\n\n \u2013 I v\u00e5ras var jag p\u00e5 Berga f\u00f6r utbildning i Stridsb\u00e5t 90-systemet, vilket var mycket bra. Jag har \u00e4ven genomf\u00f6rt utbildningar vid utl\u00e4ndska infanteriskolor.<\/p>\n\n\n\n Hur \u00e4r det att delta i \u00f6vningar utomlands och tillsammans med andra l\u00e4nder?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00e4r en mycket bra erfarenhet. Vi f\u00e5r bland annat l\u00e4ra oss hur andra l\u00e4nder fungerar och vad de prioriterar, men ocks\u00e5 vilken taktik och vilka Vilka \u00e4r dina intryck av svenska amfibief\u00f6rband?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 De svenska enheterna \u00e4r riktiga proffs och dedikerade sin uppgift. Den st\u00f6rsta skillnaden \u2013 j\u00e4mf\u00f6rt med oss \u2013 \u00e4r att de svenska f\u00f6rbanden \u00e4r n\u00e5got mindre och att de opererar med en lite mindre centraliserad ledningsstruktur.<\/p>\n\n\n Johan Norberg, milit\u00e4ranalytiker och forskningsledare vid Totalf\u00f6rsvarets forskningsinstitut FOI och reservofficer, betonar betydelsen av \u00e5terkommande \u00f6vningar.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Milit\u00e4ra f\u00f6rband har kollektiva kunskaper och f\u00e4rdigheter som hela tiden beh\u00f6ver uppr\u00e4tth\u00e5llas och utvecklas.<\/p>\n\n\n\n Vilken betydelse har det att Sverige och USA har gemensamma \u00f6vningar?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det finns b\u00e5de politiska och milit\u00e4ra dimensioner. Politiskt kan man med gemensamma \u00f6vningar visa att man st\u00f6ttar sina allierade, att man f\u00f6rbereder sig f\u00f6r att vid behov kunna kriga gemensamt och d\u00e4rmed avskr\u00e4cka fienden. Milit\u00e4rt handlar det om att bygga kompetens, kollektiva f\u00f6rm\u00e5gor och utveckla b\u00e5de materiell och metoder.<\/p>\n\n\n\n Har det n\u00e5gon betydelse att det \u00e4r den amerikanska marink\u00e5ren som \u00e4r h\u00e4r?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 F\u00f6r Sverige \u00e4r det viktigt att visa att vi har en st\u00e4ndig samverkan med den amerikanska milit\u00e4ren, att vi inte bara k\u00f6per utrustning av varandra utan att vi faktiskt \u00f6var och g\u00f6r saker tillsammans. Marink\u00e5ren har dessutom en status och en aura av att vara v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Den kan \u00e5 sin sida kan ha nytta av att \u00f6va under de speciella f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5der h\u00e4r, inte minst i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n Reagerar Ryssland p\u00e5 en s\u00e5dan h\u00e4r \u00f6vning?<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u2013 Det tror jag inte. De har betydligt viktigare saker att ta h\u00e4nsyn till just nu. Ingen h\u00f6jer p\u00e5 \u00f6gonbrynen f\u00f6r att Sverige och USA \u00f6var tillsammans i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det. \u2013 Deras heter Forest Design 2030 och v\u00e5rt Amfibiebataljon 2030. B\u00e5da v\u00e4ntas vara i full drift \u00e5r 2030, ber\u00e4ttar Marcus Appelgren.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Koncepten g\u00e5r i stor utstr\u00e4ckning hand i hand, vilket \u00e4r en styrka och g\u00f6r att vi kan komplettera varandra.<\/p>\n\n\n\n Under de senaste decennierna har m\u00e5nga v\u00e4sterl\u00e4ndska f\u00f6rsvarsmakter varit engagerade i att l\u00f6sa uppgifter l\u00e5ngt bortom de egna l\u00e4ndernas gr\u00e4nser, till exempel i Afghanistan, Irak eller Mali, s\u00e4ger major Mattias Karlsson som \u00e4r chef f\u00f6r amfibieutvecklingssektionen vid Sj\u00f6stridsskolans amfibiestridsenhet i Berga.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det har nu till viss del f\u00f6r\u00e4ndrats. USA har ett tydligare fokus mot Stilla Havet \u00e4n tidigare, samtidigt som den ryska utvecklingen och kriget i Ukraina g\u00f6r att Sverige och \u00f6vriga l\u00e4nder i Europa har ett tydligt fokus p\u00e5 v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n \u2013 \u00c4ven om det inte g\u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra den svenska amfibiek\u00e5ren med den amerikanska marink\u00e5ren volymm\u00e4ssigt, finns det omr\u00e5den d\u00e4r vi kan dra nytta av varandra. Archipelago Endeavour \u00e4r en aktivitet d\u00e4r utvecklingssynergier tydligg\u00f6rs och interoperabiliteten st\u00e4rks.<\/p>\n\n\n\n Under \u00e5rets \u00f6vning var major Mattias Karlsson och hans kolleger p\u00e5 amfibieutvecklingssektionen bland annat engagerade i uppf\u00f6ljningen av hur ett par av de UAV-system som testades fungerade.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi hade \u00e4ven ett seminarium med en av marink\u00e5rens fr\u00e4msta f\u00f6retr\u00e4dare n\u00e4r det g\u00e4ller buret luftv\u00e4rn.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt stimulerande att tr\u00e4ffa och prata med kollegor fr\u00e5n andra l\u00e4nder, ta del av deras id\u00e9er men ocks\u00e5 att kunna konstatera att vi har id\u00e9er som \u00e4r intressanta och attraktiva f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n Nu p\u00e5g\u00e5r utv\u00e4rdering av \u00e5rets Archipelago Endeavour, av vad som fungerade bra och vad som fungerade mindre bra.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi kommer att g\u00f6ra s\u00e5v\u00e4l tekniska som metodm\u00e4ssiga l\u00e4rdomar. Det l\u00e4r bli en omfattande m\u00e4ngd rapporter, s\u00e4ger \u00f6verstel\u00f6jtnant Marcus Appelgren.<\/p>\n\n\n\n Archipelago Endeavour<\/strong><\/p>\n\n\n\n 500 svenska och amerikanska amfibie- och marinsoldater och officerare \u00f6vade tillsammans i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd under \u00e5rets upplaga av Archipelago Endeavour. I fokus? Utveckling av framtidens amfibiesystem och teknik. \u00d6vningsomr\u00e5det str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Oxel\u00f6sunds hamn i s\u00f6der till S\u00f6derarm i Stockholms norra sk\u00e4rg\u00e5rd. Mest \u00f6vades det i omr\u00e5det kring Berga, Ut\u00f6, Kors\u00f6 och Yttre Hamnsk\u00e4r. \u00c5rets …<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1414,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":true,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-1412","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-reportage"],"acf":[],"yoast_head":"\n![\"\"](\"https:\/\/reservofficerarna.se\/app\/uploads\/sites\/2\/2024\/10\/20240907-majhan01-amf1-ae24-mixed-photos-1865-1350x900.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/reservofficerarna.se\/app\/uploads\/sites\/2\/2024\/10\/8642430-edited.jpg\")
p\u00e5 ett teknikf\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n
tekniker och procedurer som de anv\u00e4nder sig av. Att arbeta tillsammans med allierade g\u00f6r oss b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/reservofficerarna.se\/app\/uploads\/sites\/2\/2024\/10\/johann-pressbild-fixad-edited.jpg\")
B\u00e5de USA och Sverige h\u00e5ller p\u00e5 att utveckla nya amfibie- respektive marink\u00e5rskoncept.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/reservofficerarna.se\/app\/uploads\/sites\/2\/2024\/10\/20240907-majhan01-amf1-ae24-mixed-photos-1592.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n\n