Både ris och ros tillregeringens utredning

När det militära försvaret snabbt ska expandera är personalförsörjningen en central utmaning. Därför tillsatte regeringen en utredning för att ta fram underlag till politiska beslut som krävs för en tillräcklig personalförsörjning av försvaret. Reserv­officerares rätt till tjänstledighet var en av frågorna som utredaren, generalmajoren Roland Ekenberg, skulle analysera. Förbundet Reserv­officerarna bidrog till utredningen på flera sätt, inte minst i den särskilde utredarens referensgrupp.

I somras överlämnade utredaren sitt betänkande (SOU 2025:86) till regeringen. I början av hösten gick utredningen ut på remiss. Förbundet Reservofficerarna har nu lämnat in sitt remissvar, som beslutades av förbundsstyrelsen i slutet av oktober.

Bland utredningens förslag finns lagstadgad rätt till tjänstledighet för reservofficerare för att deras civila arbetsgivare ska känna sig trygga i vad som gäller. UHR föreslås ändra sina föreskrifter så att reservofficersutbildning och -tjänstgöring är skäl för studieuppehåll och anstånd med studiestart.

– Detta är en fråga som förbundet jobbat länge för och som egentligen är en självklarhet. Nu återstår för regeringen att snabbt omsätta förslaget i ett konkret lagförslag, säger Magnus Konradsson.

Tjänstgöringsskyldigheten i fredstid ska fortsatt regleras genom anställningsavtalet, föreslår utredaren. I händelse av krig eller höjd beredskap är reservofficerare skyldiga att tjänstgöra på samma sätt som värnpliktiga. I praktiken innebär detta att det blir upp till fack och arbetsgivare att genom kollektivavtal komma överens om formerna för reservofficersanställningen. Idag sker detta genom att alla ska ha en tjänstgöringsplan som tas fram i dialog mellan Försvarsmakten och enskild reservofficer.

– Det är bra att utredningen respekterar den svenska modellen, säger Magnus Konradsson.

Förbundet är däremot starkt kritiskt till förslaget om förlängd värnplikt för före detta officerare. De som har militär grundutbildning och inte är anställda av Försvarsmakten kan ianspråktas med värnplikt, dock som längst till året de fyller 47 år. Enligt förslaget skulle de som någon gång varit anställda som officer kunna ianspråktas med värnplikt till året de fyller 70 år, dock enbart under höjd beredskap. Det är mycket ingripande för de enskilda som berörs och bidrar dessutom inte till en trovärdig krigsorganisation.

– Eftersom förlängd värnplikts­ålder bara skulle gälla vid höjd beredskap skulle en officer som säger upp sig vid 25 års ålder vara skyldig att tjänstgöra drygt 40 år senare utan övning, säger Magnus Konradsson.

Förbundet Reservofficerarna före­språkar istället att Försvarsmakten ska vara en så attraktiv arbetsgivare att samtliga officerare stannar kvar i myndigheten som reservofficerare. Då kan tjänsteplikt användas istället för värnplikt.

Förbundet är också kritiskt till att 3/8-regeln i officersförordningen inte föreslås avskaffas, då den hindrar Försvarsmakten från att anställa reservofficerare som vill tjänstgöra i grundorganisationen.

Förordningsbestämmelsen hindrar alltså Försvarsmakten att anställa reservofficerare som vill tjänstgöra och som myndigheten behöver, i en tid av personalbrist och tillväxtbehov.

– Vår bedömning är att myndigheten behöver alla goda krafter som finns och att regeln idag hindrar tillväxten av det militära försvaret, säger Magnus Konradsson.

KOMMENTARER FRÅN NÅGRA REMISSINSTANSER

SME-D:
Påtalar hur små och medelstora försvarsföretag påverkas när personal ianspråkstas av Försvarsmakten. Man ser risk att företagen väljer bort personer med militär anknytning. SMED-S föreslår statligt stöd för att täcka kostnaderna och skatteavdrag för vikariekostnader.

SKR:
Tillstyrker att reservofficerare ska få löneutfyllnad, men att den ska betalas av Försvarsmakten och inte den civila arbetsgivaren.

UHR:
Universitet och högskolerådet ställer sig positivt till att se över formuleringarna så att reservofficerare kan få anstånd med studier samt studieuppehåll.

Försvarsmakten:
Tillstyrker förslaget om att förlänga värnpliktsåldern för fd yrkes- och reservofficerare till 70 år.

Vill att det ska framgå av officersförordningen att reservofficeren är skyldig att tjänstgöra vid höjd beredskap och när totalförsvarspliktiga är skyldiga att fullgöra beredskapstjänstgöring. Vill att tidvis tjänstgörande personal ska vara skyldig att tjänstgöra vid ÖB Givakt och ÖB aktivering.

Tillstyrker att det ska införas uttrycklig laglig rätt för tjänstledighet från civil anställning.

Anser att 3/8-regeln bör förändras. Exempelvis skulle perioden kunna förlängas till fyra år under en åttaårsperiod, skriver Försvarsmakten. Det bör finnas möjlighet för en reservofficer att anställas som RO 2 längre om det både finns behov från Försvarsmaktens sida och önskemål från reserv­officerens sida. För att skydda den civila arbetsgivaren bör skyddet för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret mm upphöra när reservofficeren tjänstgjort utöver vad 3/8-regeln medger. Konsekvenserna av förslaget behöver dock utredas ytterligare innan tidsbegränsningen kan tas bort.

Officersförbundet:
Avstyrker förslaget om att förlänga värnpliktsåldern för fd officerare till 70 år och anser att tjänstgöringsskyldigheten bör regleras i anställningsavtalet.
Vad gäller 3/8-regeln vill man ha kvar den.

Officersförbundet skriver: ”Emellertid kan och ska inte en reservofficer ersätta en yrkesofficer i Försvarsmaktens grundorganisation rent generellt sett. Den professionella yrkesofficeren djupa och breda yrkeskunskaper måste värnas, varför en uppluckring av 3/8-regeln skulle kunna leda till att reserv­officerare anställs tills vidare utan bortre gräns. Det är därför bra att 3/8-regeln föreslås bibehållas, det borgar för en professionell yrkesofficerskår och där risken för att mindre rutinerade och erfarna reserv­officerare anställs istället för yrkesofficerare – det är att värna Försvarsmaktens operativa effekt och professionalism”.

Läs remissvaren i sin helhet här