Ledningsregementet rustar för framtiden

Ledningsregementet är med sina 1 100 anställda ett av Sveriges största rege­menten med verksamhet inom en mängd områden, till exempel ledningssystem, operativt samband, telekrig och cyberförsvar. De finns på flera orter i Sverige, med ledning och huvudparten av verksamheten finns i Enköping.

– Vi har cirka 300 reservofficerare, varav ungefär hälften är aktiva. Av våra åtta krigsförband är det en del som är mer aktiva än andra och de har kommit lite längre i sin förbandsutveckling. Det är reservofficerarna på de förbanden som är mest aktiva, säger kapten Sofia Hedberg som är RO-handläggare.

Exempel på det sistnämnda är kapten Micael Nilsson som under de senaste 15 åren återkommande har tjänstgjort vid regementet. Dessförinnan arbetade han under många år som yrkesofficer vid S3 i Boden och S1 i Enköping (Ledningsregementets föregångare).

– Jag brukar i genomsnitt vara inne fyra veckor per år, jag tillhör en av de operativa sambands­bataljonerna och arbetar mycket med transportabel radiolänk. Det är master, radiolänkar och plattformar, samma system som jag arbetar med i det civila som systemingenjör vid FMV.

Det finns flera orsaker till Micael Nilssons reserv­officersengagemang, förutom en vilja att göra en insats för Sverige.

–Jag har en djup passion för förbandet och dess material. Men det handlar också om identitet. När jag 2007 slutade som yrkesofficer i samband med nedskärningarna tappade jag min identitet i Försvarsmakten, kände mig inte längre hemma och upplevde en vilsenhet. Det gör jag inte längre.

– För att fler ska vilja tjänstgöra som reserv­officer tror jag att det är viktigt att de känner att de är del av ett sammanhang, ett lag, att det finns en vi-känsla i förbanden och att man känner att man gör något viktigt tillsammans. 

Vad tycker FMV om att du är inne fyra veckor per år?
– Positivt. I mitt fall innebär det också att jag återkommande får insyn i hur materielen används, eventuella problem, behov av förbättringar och liknande. När jag rekryterades till FMV var ett av mina krav att min krigsbefattning inte skulle röras.

Vid utgången av 2023 hade Sverige 7 086 reserv­officerare. Drygt 2 000 var aktiva i Försvarsmakten i någon form.

Några år efter 2030 beräknas krigsorganisationen behöva långt fler reservofficerare.

– Många yrkesofficerare går i pension de närmaste åren. För att klara det framtida behovet behöver vi förmodligen öka antalet reserv­officerare. Med hur många kan jag inte säga säkert förrän försvarsgrenarnas och stridskrafternas genomlysning och inventering är klar, säger övlt Carl-Magnus Svensson som är chef för utbildningsavdelningens personalförsörjningssektion på Försvarsstaben.

Är det extra stort behov av reservofficerare med viss inriktning?
– Enligt min bedömning kommer behovet vara som störst inom sektorerna logistik, teknisk tjänst och ledningssystem. 

Kapten Sofia Hedberg berättar att Lednings­regementet har utökat antalet platser på sin reserv­officersutbildning.

– I höst gick vi från två till åtta. Hälften av reserv­officerseleverna är kvinnor och hälften är män. 

– Vi är mycket aktiva när det gäller att intressera de värnpliktiga för en fortsatt militär karriär, antingen som soldat, yrkesofficer eller reserv­officer. Enligt vår erfarenhet har bland annat karriärkvällar tidigt under värnplikten visat sig vara en framgångsfaktor.

– Det är många som konkurrerar om de här personerna. Jag tror att det bästa vi kan göra för att intressera dem för ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten är att ge dem en riktigt bra värnplikt. 

Det är många som konkurrerar om de här personerna.

Kapten Sofia Hedberg

Sofia Hedberg berättar att de flesta befäl som de värnpliktiga möter under sin värnpliktstjänst­göring är yrkesofficerare.

– Jag tror att det skulle underlätta rekryteringen av nya reservofficerare om fler tjänstgjorde i grund­organisationen, till exempel under ett år eller så efter examen. De skulle då kunna fungera som viktiga förebilder, förutom att de får erfarenhet av trupputbildning och truppföring. 

– Hos oss erbjuder vi alla nya RO-fänrikar att tjänstgöra ett år på en värnpliktspluton, vilket nästan alla tackar ja till.

En som tagit vara på den möjligheten är Fk Jaider Henao Baquero som tog sin reservofficersexamen i somras och just nu genomför sitt aktiveringsår på Ledningsregementet.

– Jag är ställföreträdande plutonchef på samma pluton som jag gjorde min värnplikt på.

Jag hade egentligen ingen aning om vad en reserv­officer var förrän jag under värnplikten träffade en reserv­officer som blev en förebild. Han var mycket duktig och svarade på alla frågor som jag hade, till exempel när det gäller möjligheterna att kombinera civila studier med tjänstgöring som reservofficer. 

Är det på grund av honom som du är reservofficer?
– Det bidrog. Jag vill plugga till jurist och då är reservofficer en bra kombination. Lumpen gjorde jag bland annat för att förbättra disciplinen, men också för att visa tacksamhet och ge tillbaka till Sverige. Jag kommer från Colombia. 

Elias Skott, som även han gör sitt fänriksår på Ledningsregementet och lyfter fram behovet av förebilder, hoppas i framtiden kunna kombinera ingenjörsstudier med reservofficerstjänstgöring.

– För att fler ska vilja bli reservofficer tror jag att kunskapen i samhället om reservofficerarnas roll i försvaret behöver öka, också att utbildningen innehåller ledarskapsdelar som man kan ha stor användning för i sin civila karriär. 

Ledningsregementets chef överste Per Nilsson berättar att den förändring av krigsorganisationen som nu är på gång för Ledningsregementets del bland annat innebär ytterligare två operativa sambandsbataljoner och en telekrigsbataljon.

– Alla de tre bataljonerna ska i stor utsträckning bestå av pliktpersonal. Det innebär att vi går tillbaka till det gamla systemet med reservofficerare och PB- och KB-värnpliktiga befäl. För att klara det behöver vi rekrytera i genomsnitt 15 nya reserv­officerare om året under de närmaste fem, sex åren.

– Rekryteringsbasen för dessa är framför allt PB-värnpliktiga. Idag har vi ungefär 40 PB-elever inne. För att kunna rekrytera tillräckligt många till reserv- och yrkesofficersprogrammen bör antalet öka till cirka 60, vilket jag har en dialog med Högkvarteret om. Ur den värnpliktsgruppen ska vi även rekrytera systemtekniker som i sin tur är grunden när det gäller rekryteringen av tekniska officerare.

Många av de somgör lumpen som PB-elever planerar att senare plugga vidare på universitet och högskola.

– Det är hård konkurrens om dem. Reservofficer innebär ett bra alternativ. De behöver då inte välja antingen en civil eller militär karriär, utan kan göra både och, säger öv Per Nilsson.

Under de senaste åren har det märkts ett ökat intresse från företag, kommuner och regioner för att krigsplacera anställda som är reserv­officerare. 

– Det kan bli ett problem på sikt. Som det ser ut nu vinner Försvarsmakten om även vi behöver personen. Vi får se hur det blir framöver. Men enligt min erfarenhet av hur det fungerade förr går det här att lösa på ett bra sätt, säger öv  Per Nilsson.

Överstelöjtnant Carl-Magnus Svensson är av liknande uppfattning.

– I de flesta fall kommer Försvarsmakten ha företräde med undantag för vissa samhällsviktiga civila funktioner. Det behövs en bra dialog i de här frågorna. 

– Var gör individen bäst samhällsnytta? En välutbildad reservofficer kan utgöra ett kompetent tillskott i en civil befattning i en kommun, landsting eller företag.

För att öka intresset för reservofficersyrket är det enligt överste Per Nilsson viktigt att känne­domen ökar på bred front i samhället.

– När jag började inom försvaret fanns det en medvetenhet och acceptens bland företag och andra arbetsgivare för att deras medarbetare hade skyldighet att emellanåt delta på repmöten eller tjänstgöra som reservofficer. Det vägde även tungt på CV:t att vara reservofficer. Så behöver det bli igen.

Idag är det många som förlorar ekonomiskt på att tjänstgöra som reservofficer jämfört med vad de tjänar civilt.

– Vi behöver sannolikt föra en dialog kring löneutfyllnad inom ramen för de arbetsgivar­relationer som vi har. Grundprincipen bör vara att man inte förlorar på att göra en insats även om det så klart kommer att finnas en övre gräns beroende på vad individen har för ordinarie inkomst säger Carl-Magnus Svensson.

LEDNINGSREGEMENTET

• Ledningsregementet är ett försvarsmakts­gemensamt förband som stödjer armén, marinen och flygvapnet. 
• Här utvecklar, utbildar och skapar man sammansatta förmågor för ledning, telekrig, hydroakustik, cyber, kommunikation och psykologiska operationer samt meteorologi och oceanografi för en multidomän operationsmiljö.