Här är vårt nya idéprogram

”Sverige är medlem i Nato och Försvarsmakten ska rusta upp snabbare än någonsin i modern tid. Reservofficeren behövs mer än någonsin förut. Fler kommer att behöva tjänstgöra mer, oftare och i fler och svårare befattningar. Det ställer höga krav på utbildning, rekrytering och ´behålla-perspektiv´ – från Försvarsmakten, politiken och reservofficerarna själva.

Reservofficerssystemet har åter­uppstått men kunskapen om det är låg och flertalet åtgärder behöver vidtas för att få det robust och hållbart.

I detta program presenterar vi våra förslag.

1. Ett trovärdigt försvar – våra förslag till Försvarsmakten

Försvarsmakten behöver bli bättre på att ta hand om sina reserv­officerare, nyttja dem på fler och bättre sätt och utveckla reservofficers­utbildningen.

Personaltjänst
För att bättre ta hand om befintliga reservofficerare bör Försvarsmakten:

• Tillse att alla reservofficerare har en aktuell tjänstgöringsplan.
• Tillse att det finns reservofficershandläggare anställd på heltid vid alla förband.
• Ge ut tydligare lönebesked som går att tolka utan tillgång till särskilda system.
• Tillse att alla reservofficerare är krigsplacerade och har en befattning som är lämplig med hänsyn till såväl militär som civil kompetens.
• Tillse att alla reservofficerare erbjuds ett medarbetarsamtal årligen, anpassat i form och innehåll till individen i fråga.
• Anskaffa och utveckla digitala verktyg för att hålla reservofficerare informerade om verksamheten på arbetsplatsen över tid.
• Degradering ska aldrig komma i fråga vid växling av personalgrupp.

Förutsättningar för tjänstgöring
För att tillse att så många reserv­officerare som möjligt får möjlighet att tjänstgöra bör Försvarsmakten:

• Sträva efter redundans i krigs­organisationen och ta höjd för detta i planering.
• Tillse att alla reservofficerare som vill tjänstgöra får göra det i lämplig omfattning, även inom Nato.
• Tillse att det löpande ordnas anpassade och tillgängliga avrostningskurser.
• Förenkla byte av förband, återanställning och personalrörlighet för reserv­officerare.
• Tillse att reservofficerare har tillgång till de arbetsverktyg som tjänsten kräver, ex. tjänstekort och personlig utrustning.
• Tillse att reservofficerare får erforderlig kompetensutveckling och ges möjlighet att fördjupa, bredda och vidmakthålla kompetens.

Reservofficersutbildningen
Försvarsmakten bör:

• Bättre anpassa ROU efter reserv­officerskadetters höga akademiska förmåga och tillåta ett högt studietempo.
• Tillse att det finns möjlighet att kombinera civila universitetsstudier och militära studier för att bli reservofficer, antingen genom integrerade eller parallella utbildningar.
• Se över ersättningsnivåer för kadetter under utbildning och överväg att anställa kadetter inför utbildning.
• Öka antalet platser på ROU till minst 150 platser per år.
• Bedriva ett aktivt rekryteringsarbete och kan med fördel ta hjälp av reserv­officersorganisationerna.

2. Ett land att kämpa för – vårt försvars­politiska program

Politiken har det yttersta ansvaret att dimensionera och designa det militära försvaret, men också för att reservofficerare ska kunna leva ett bra liv i övrigt.

I syfte att skapa en trovärdig krigsorganisation med hög avskräcknings- och försvarsförmåga, på ett sätt som värnar svensk konkurrenskraft och hushåller med allmänna medel, bör politiken verka för att:

• Försvarsmakten ska sträva efter en stor krigsorganisation med inbyggda reserver och redundans.
• Den förordningsstyrda begränsningen som gör att reservofficerare inte får arbeta mer än tre år per åttaårsperiod i grund­organisationen (s k 3/8-regeln) tas bort.
• Reservofficerares tjänstgörings­skyldighet fortsatt regleras i avtal.

För att undanröja hinder för reserv­officerstjänstgöring bör politiken verka för att:

• Reservofficerare kompenseras för inkomstbortfall vid tjänstgöring.
• Säkerhetsprövning i framtiden sker genom central klarering (personal security clearance) i stället för mot enskild befattning.
• Säkerhetsprövningsbeslut ska motiveras och göras överklagbara för ökad transparens och rättssäkerhet.
• Ekonomiska incitament, såsom ytterligare tjänstgöringspremier eller nedskrivning av studielån, används för att främja reservofficerstjänstgöring.
• Reservofficerare ska ha rätt till NOR på grundval av anställningstid.
• Rätt att flytta semesterdagar från Försvarsmakten till civil arbetsgivare bör utredas.

För att reservofficerare ska kunna tjänstgöra behöver det civila livet anpassas i viss mål. Därför bör politiken verka för att:

• Reservofficerare ska ha lagstadgad rätt till tjänstledighet för reservofficerstjänstgöring.
• Lönediskriminering på grund av reservofficerstjänstgöring ska beläggas med ett explicit förbud, likt vad som gäller vid föräldraledighet.
• Staten ska vara ett föredöme för civila arbetsgivare för hur reserv­officerare ska behandlas.
• Studenter ska ha explicit rätt till studie­uppehåll och anstånd med studiestart för tjänstgöring som eller utbildning till reservofficer.
• Reservofficerstjänstgöring ska utgöra ett sådant laga förfall som medger tillräckliga anpassningar och dispenser för att kombinera tjänstgöring med heltidsstudier.
• Lön och ersättningar som uppburits vid reservofficerstjänstgöring bör undantas från det s k fribeloppet (studiemedel).

3. Ett gott arbetsliv – vår avtalsplattform

Vid förhandlingsbordet kommer vi att verka för:

• Höjda officerslöner över lag för en ökad attraktivitet i officersyrket.
• Större hänsyn till civil kompetens och erfarenhet vid lönesättningen.
• Avveckling av anställningsformen RO2 till förmån för en anställning.
• Tillägg som bättre reflekterar de uppoffringar som görs, ex. vid FM-dygn.
• Höjda pensionsavsättningar och god möjlighet till flexibla pensionslösningar.
• Undanröjande av all osaklig deltidsdiskriminering.
• Tjänstgöringsskyldighet i fred som bygger på frivillighet och flexibilitet.
• Vi arbetar för bättre villkor genom kollektivavtal och förordar siffersatta och tidsbestämda löneavtal.”

LÄS MER

Här kan du läsa hela programmet!