Starkt stöd för tjänstledighet – kritik mot höjd värnpliktsålder

Något försenat väntas regeringen i sommar överlämna propositionen ”Personalförsörjning av det militära försvaret” till riksdagen. Enligt Reserv­officerens partienkät (s 15) finns det ett brett parlamentariskt stöd för flera av förslagen.

Även Magnus Konradsson är nöjd med åtminstone en del av det förväntade innehållet i propositionen. Bland annat ambitionen om ett starkare militärt försvar.

Enligt lagrådsremissen föreslår regeringen bland annat (gällande reservofficerare):

• Lagstadgad rätt till tjänst­ledighet från sin civila anställning för tjänstgöring i Försvarsmakten.
• För tidigare anställda reservofficerare (och yrkesofficerare) förlängs värnplikten till 70 år.
• Den sammanlagda tiden för beredskapstjänstgöring ändras till högst 360 dagar, fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen. Ett tjänstgöringstillfälle får som längst uppgå till 230 dagar.

– Vi är mycket kritiska till förslaget om förlängd värnplikt för före detta officerare. Det är orättvist, olyckligt och väldigt ingripande för enskilda. Det är inte rimligt att kräva att man ska stå kvar även efter att man har slutat eller att i efterhand ändra spelreglerna. Det riskerar dessutom att minska viljan att utbilda sig till reserv­officer, säger Magnus Konradsson.

– Man ska dessutom inte glömma att många före detta officerare har ledande roller inom det civila försvaret.

Varför tror du att man gör så här?
– Jag gissar att det beror på brist på kompetent personal. Reservofficerare vill absolut ta ansvar och bidra, och gör det också. Men försvarsförmåga bygger på förtroende, inte tvång.

Regeringen vill, enligt lagråds­remissen, utöka beredskapstjänstgöring för totalförsvarspliktig till 360 dagar.

– Även det är vi kritiska mot och anser att en bättre lösning är att lösa beredskapsuppgifter med anställd, tidvis tjänstgörande personal.

– Det är däremot bra att man vill ge reservofficerare lagstadgad rätt till tjänstledighet från sin civila anställning för tjänstgöring i Försvarsmakten. Med lagstadgad rätt blir det som med exempelvis föräldraledigheten; något medarbetarna har rätt till och inget som den civila chefen ens behöver fundera över. Det är bara att säga ja.

Flera riksdagspartier anser att den så kallade 3/8-regeln bör ses över, bland annat som en konsekvens av det svenska Natomedlemskapet och ökat behov av svenska officerare i internationella staber.

3/8-regeln innebär att en reserv­officer får anställas i Försvarsmakten under max tre år under åttaårsperiod för tjänstgöring som inte är knuten till reservofficerens krigsbefattning.

– Vi tycker att regeln bör skrotas helt. Regeringen vill inte göra det med hänvisning till att det skulle kunna påverka civila arbetsgivare negativt. Jag ser inte det problemet, säger Magnus Konradsson.
Den kommande propositionen väntas inte föreslå några förändringar om så kallad löneutfyllnad.

– Det ansvaret borde staten ta. Det är inte rimligt och rättvist att den som ställer upp mest får sämst till­baka. En förutsättning för att reserv­officerare ska kunna tjänstgöra i den omfattning som behövs är rimliga villkor, vilket det är statens uppgift att se till att det finns.

BESLUT I HÖST

• Regeringens förhoppning är att bli färdig med propositionen innan riksdagen tar sommaruppehåll. Beslut väntas till hösten.