”Alla är sårbara på något sätt”
En reservofficer, vi kallar honom A, jobbade länge i Försvarsmakten på heltid, både civilt och som officer, samt inom utrikesförvaltningen. Efter en tids oenighet med en viss chef omplacerades A till mindre säkerhetskänslig befattning där han kom att arbeta i cirka tre år. Därefter började arbetsgivaren tala om utköp. A hade redan innan märkt av svårigheter att godkännas i säkerhetsprövningar när han sökte andra tjänster. Han avslutade sina anställningar i Försvarsmakten. Vid minst två tillfällen har chefer föreslagit ny anställning, men avbrutit processen precis innan säkerhetsprövning skulle genomföras.
En annan reservofficer, B, har jobbat i mer än 20 år och bland annat hunnit med utlandstjänst. Han jobbade civilt i ett bolag och var fackligt engagerad. Chefer på den civila arbetsplatsen var negativa till den lokala fackklubbens kritiska frågor och började anklaga B för illojalt beteende. B:s anställning avslutades av arbetsgivaren och den efterföljande arbetsrättsliga tvisten eskalerade till Arbetsdomstolen. Strax dessförinnan sökte B en befattning inom Försvarsmakten, föreslogs för jobbet och säkerhetsprövades. B fick besked att säkerhetsprövningen underkänts, men utan motivering. Strax därefter meddelades han av sitt hemförband att han inte skulle ianspråktas för mer tjänstgöring. Förbandet kunde inte förklara någonting.
För bägge individerna medförde problemen med säkerhetsprövning både oro och obehag. Varför fick man inte veta vad som låg bakom? Var det konflikten med chefen?
– Vi är väldigt måna om att säkerhetsprövningen inte används som ett instrument för att göra sig av med personer. En individ som inte går ihop med chefen eller kollegorna är ett chefsansvar som ska hanteras med stöd av HR. Vi fokuserar på säkerhetsskydd, säger Kristoffer som är ställföreträdande avdelningschef på Personalsäkerhetsavdelningen där man leder, samordnar och utvecklar personalsäkerheten i hela Försvarsmakten.
Skälet till att en säkerhetsprövning inte godkänns är sekretessbelagt och meddelas inte individen.
– Fungerande säkerhetsprövningar är avgörande för att skydda våra skyddsvärden, men bristen på transparens och rättssäkerhet är problematisk, säger Edvin Dribe, ombudsman på Förbundet Reservofficerarna.
Reservofficerare är tillsvidareanställda militära tjänstemän och har samma skydd för anställningen som övrig anställd personal. Samtidigt har reservofficerare en mycket flexibel anställning – för både arbetsgivare och arbetstagare. Enligt kollektivavtalet bestäms tjänstgöringens omfattning i löpande överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Försvarsmakten kan alltså ensidigt besluta att inte planera någon tjänstgöring och behöver inte motivera sitt beslut.
– Den flexibla anställningen medför ett mycket svagt anställningsskydd i praktiken, säger Edvin Dribe. Flexibiliteten bygger helt på att Försvarsmakten aldrig missbrukar den, säger Edvin Dribe.
En underkänd säkerhetsprövning innebär att man inte längre får delta i säkerhetskänslig verksamhet. I princip alla reservofficersbefattningar är placerade i säkerhetsklass. Reservofficerare som bedöms olämpliga att delta i säkerhetskänslig verksamhet blir därmed i praktiken av med jobbet som reservofficer direkt även om anställningen kvarstår.
Är reservofficerare mer utsatta i dessa situationer än övriga personalgrupper?
– Absolut, säger Edvin Dribe.
Vid en ny säkerhetsprövning genomför förbandet en grundutredning och bedömer om personen uppfyller kraven. De kan välja att avbryta grundutredningen, vilket innebär att anställningsprocessen mot den nya befattningen avbryts. Om personen redan har en godkänd säkerhetsprövning och Försvarsmakten får in information som innebär att beslutet behöver omprövas, så genomförs en utredning av personalsäkerhetsavdelningen vid Must.
För att säkerställa att beslutet om en underkänd säkerhetsprövning är korrekt sker en diskussion mellan olika utredare i syfte att belysa utredningen ur olika perspektiv. Utredarna har olika bakgrund; officerare, poliser, kriminalvårdare, psykologer och beteendevetare.
Därefter fattar chefen för personalsäkerhetsavdelningen beslutet, som gäller tills vidare.
Säkerhetsprövningen ska inte likställas med en juridisk prövning, betonar Kristoffer, utan en riskbedömning. Resultatet av en säkerhetsprövning handlar om riskacceptans.
– Kan vi i den här säkerhetsklassen mot de här skyddsvärdena acceptera de riskfaktorer som vi ser? Vi skyddar Sveriges säkerhet. Men för individen är det kanske en klen tröst när man får ett sånt här beslut, säger Kristoffer.
I Handbok säkerhetsprövning betonas vikten av den personkännedom man får när man arbetar tillsammans dagligen. Om det uppstår förändringar som kan vara tecken på sårbarhet blir extra svårt med tidvis tjänstgörande personal, säger Kristoffer som själv är reservofficer.
– Just bristen på daglig kontakt är en utmaning för reservofficerare och säkerhetsprövningen. Det är extra viktigt med en god dialog, säger Kristoffer.
Den som inte klarat säkerhetsprövningen kommer fortsatt att vara anställd i Försvarsmakten. För reservofficeren som inte längre kan jobba i sin befattning kan det upplevas som att bli satt i ett karriärmässigt kylskåp.
Den som inte klarat säkerhetsprövningen är dock fri att söka nya befattningar och då kan en ny prövning göras.
– Eftersom du prövas mot specifika skyddsvärden kanske du inte klarar en säkerhetsprövning mot en viss befattning, men klarar den mot en annan. Men det förutsätter att det finns ett förband som har en befattning som man vill placera individen på. Och att individen också vill, säger Kristoffer.
Det är viktigt att den lokala säkerhetsorganisationen, HR och chefen med personalansvar har en ordentlig dialog så att den individ som inte klarar säkerhetsprövningen får en god behandling, menar han.
SÅ FUNGERAR SÄKERHETSPRÖVNINGEN
Vilken är den största utmaningen när det gäller säkerhetsprövningar och T-personal?
– Att man inte har den dagliga kontakten. Om man tidigt upptäcker att en person har svårigheter kan man stötta den och förhindra att det behöver bli ett säkerhetsärende överhuvudtaget. Och bara för att det finns en sårbarhet betyder inte det att en motståndare kommer att trycka på den knappen med automatik. Det handlar mer om att vara medveten om sina sårbarheter. För alla är sårbara på något sätt.
Enligt säkerhetsskyddslagen gäller att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas för att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen ska göras innan deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten påbörjas och följas upp under den tid deltagandet pågår. Om det finns anledning ska en tidigare gjord bedömning av en persons lämplighet omprövas.
Säkerhetsprövningen ska, vid placering i säkerhetsklass, innefatta en grundutredning samt en registerkontroll och särskild personutredning. Det finns tre säkerhetsklasser (klass 1, 2 och 3). Säkerhetsklass 3 är den lägsta och vanligaste nivån.
Säkerhetsprövningen inleds med en grundutredning. Den kan omfatta säkerhetsprövningsintervju, inhämtning och bedömning av betyg, intyg och referenser samt övriga uppgifter som är av relevans. Utifrån Försvarsmaktens bedömning av grundutredning genomförs en registerkontroll. Den genomförs av Säkerhetspolisen och omfattar kontroll mot belastningsregistret, misstankeregistret samt övriga uppgifter som behandlas av Polisen och Säkerhetspolisen.
En godkänd säkerhetsprövning medför att personen kan delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. En underkänd säkerhetsprövning medför att personen inte kan det. Beslut i fråga om säkerhetsprövning behöver inte motiveras och kan inte överklagas.
Källa: Säkerhetsskyddslagen, SOU 2024:88, Handbok Säkerhetstjänst Säkerhetsprövning 2025 (Försvarsmakten), Säkerhetspolisens hemsida.
