Det här hindrar er från att jobba
Förbundet Reservofficerarnas huvudsakliga mål är att stärka försvarsförmågan genom att på alla sätt underlätta för reservofficerare att tjänstgöra i Försvarsmakten.
Enkäten var öppen för svar under december och fram till mitten av januari. Av 141 svarande hade 99 tjänstgjort under de senaste två åren, vilket motsvarar 5 procent av samtliga aktivt tjänstgörande reservofficerare. Det kan låta litet, men i opinionsundersökningar brukar man anta att cirka 1 000–2 500 svarande reflekterar hela den svenska befolkningens åsikter, alltså max 0,03 procent av de myndiga i Sverige.
Vilka slutsatser kan man dra av svaren?
– Undersökningen är en pulsmätning som säger en hel del om hur reservofficerare ser på sin arbetssituation. Svaren är till stor del robusta och överensstämmer i hög grad med förra årets undersökning, säger Edvin Dribe, Förbundets ombudsman som gjort undersökningen.
Drygt hälften av de svarande jobbar 0-4 veckor per år. Åtta av tio vill tjänstgöra upp till sex veckor per år i krigsbefattning.
Vad är det då som hindrar dem?
Nära varannan svarande saknar tjänstgöringsplan, trots att sådan ska upprättas enligt kollektivavtalet som tecknades för tre år sedan.
Varannan tillfrågad får ingen löneutfyllnad alls för att kompensera för inkomstbortfallet vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Inkomstbortfall är också vad de flesta anger har hindrat dem från tjänstgöring under de senaste två åren. Därefter kommer svårigheter att ta ledigt från civila jobb eller studier samt avsaknad av tjänstgöringsplan.
– Vissa saker är enkla att åtgärda, andra är svårare. Det är svårt att kombinera intensiva arbetsperioder i Försvarsmakten med ett krävande civilt jobb och familj – det kommer vi inte ifrån. När utbildade och tjänstvilliga reservofficerare däremot pekar på avsaknad av tjänstgöringsplan eller administrativa hinder, då finns god förbättringspotential. Vårt tydliga budskap till Försvarsmakten och de civila arbetsgivarna är att alla hinder måste undanröjas, säger Edvin Dribe.
– Vad gäller brist på tjänstgöringsplaner finns inget medvetet från vår sida, utan måste bero på förbiseenden eller okunskap. Det måste vi förbättra, både för egen och för de enskilda reservofficerarnas skull. Inte minst kopplat till rätten till ledighet, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef för Försvarsmaktens genomförandeenhet.
Bara varannan tillfrågad har varit föremål för den kompetensinventering av reservofficerare som Försvarsmakten skulle ha gjort under förra året. Lika många (eller få) får den kompetensutveckling man tycker sig behöva.
Enligt Jonas Hård af Segerstad kommer alla reservofficerare inte att kompetensutvecklas, mer än genom att öva och tjänstgöra, eftersom det stora behovet finns på stridsteknisk och lägre taktisk nivå. De äldre reservofficerarna bidrar ofta bättre med sin civila kompetens, menar han.
Nästan alla (95 procent) är nöjda med sitt val att bli reservofficer. Däremot är bara var fjärde nöjd med hur Försvarsmakten hanterar reservofficerare. Fyra av tio upplever att reservofficerare inte behandlas lika bra som yrkesofficerskollegorna.
– Det finns förstås ingen medveten sämre behandling av reservofficerare. Men tyvärr har den ”strategiska timeouten” gjort att kunskap har tappats bort. En del administrativa rutiner verkar ha tagits fram utan att dagens behov av reservofficerare har fått påverka utformningen – och
det krånglar till det. Jag önskar också en mycket tydligare linje mellan chefen och reservofficeren, säger Jonas Hård af Segerstad.
Även Edvin Dribe menar att hanteringen av reservofficerare görs onödigt krånglig.
– Inte så konstigt om man själv inte får reda på vem som är ens chef, om chefen inte vet vem man är eller vad man kan eller om man ses som en administrativ börda snarare än en tillgång för verksamheten, säger han.
De viktigaste frågorna som respondenterna tycker att Förbundet Reservofficerarna ska jobba med är att förhandla om löner, villkor och kollektivavtal med Försvarsmakten, företräda enskilda medlemmar vid behov, att reservofficerare ska kunna tjänstgöra mer och i fler befattningar samt att arbeta för minskat inkomstbortfall vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Rabatter och förmånliga banklån är av mindre intresse.
– Svaren visar att vi jobbar med rätt saker. Det borde inte vara krångligt att vara reservofficer. Med dagens omvärldsläge borde alla se vilken tillgång reservofficeren utgör för hela samhället, säger Magnus Konradsson.
