Försvaret behöver fler – men bromsar ny väg till reserven

Enligt Försvarsmakten behöver antalet reservofficerare öka. Det är också den officiella anledningen till att det från och med nästa år blir möjligt att under ”sommarlovet” utbilda sig till specialistofficer i reserven. Förhoppningen är att det ska öka intresset för utbildningen bland exempelvis högskolestudenter.

– Det finns egentligen ett motsatsförhållande mellan att vara specialistofficer och reservofficer, säger Carl-Magnus Svensson som var chef för personalförsörjningssektionen vid Försvarsstabens utbildningsavdelning när den här intervjun gjordes.

Det som kännetecknar specialist­officerare är erfarenhetsbaserad kunskap i kombination med djup fackkunskap inom ett smalt område.

– Sådan kan vara svår att uppnå om en persons huvudsakliga sysselsättning är någonting annat. Det finns visserligen exempel på när kompetensförhållandet mellan det som en person gör i sitt civila jobb och i sin militära tjänst är ett till ett, men de är ganska få. Den huvudsakliga mängden reserv­officerare bör vara taktiska officerare, säger han.

Under senare år har försvarspolitiker från en rad riksdagspartier föreslagit att det ska öppnas flera vägar in i reserv­officersyrket.

– Den som pluggar på universitet och högskola skulle kunna läsa till reserv­officer som betalt sommarjobb, sade till exempel Erik Ezelius (S), ledamot av riksdagens försvarsutskott och RO/Lt, i våras till Reservofficeren.

Carl-Magnus Svensson menar att Försvarsmakten först behöver utvärdera den nya tekniska officersutbildningen Stofu (Särskild teknisk officersutbildning).

Den innebär att deltagarna läser en civil högskoleingenjörsutbildning parallellt med officersutbildning. Den senare genomförs sommartid och efter civil examen.

Studenterna har under studierna rätt till kadettförmåner.

– Jag tycker att det är ett mycket lovande pilotprojekt.

Varför kan ni inte göra något liknande när det gäller utbildningen av taktiska reservofficerare?
– Vi vill först se utfallet av Stofu innan vi går vidare. Det här är ett kostsamt projekt.

2024 bedömde Försvarsmakten att det inom några år behöver utbildas minst 150 nya reservofficerare per år.

I somras påbörjade 110 kadetter reserv­officersutbildning. Det är rekordmånga, men långt ifrån mål.

– Försvarsmakten har i dag rent kvantitativt alla de reservofficerare som behövs för att fylla krigsorganisationen. Det bekymmersamma på sikt är åldersstrukturen. Vi behöver föryngra, säger Carl-Magnus Svensson.

Alltså utbilda fler?
– Ja. Vi har idag en brantare tillväxttrappa än tidigare. Det är samtidigt viktigt att väga antalet som utbildas mot kvaliteten i utbildningen som vi inte vill göra avkall på. Behovet kan också påverkas av utformningen av det nya beredskaps­systemet som väntas bli klart till jul.

Varför vill inte fler bli reserv­officerare? För dåliga incitament?
– Jag tycker att det är relativt förmånligt att utbilda sig till reservofficer. Det behöver också balanseras mot behovet av nya yrkesofficerare. Om blir det för förmånligt att utbilda sig till reservofficer är det risk för att vi får en förskjutning från yrkesofficersutbildningen till reserv­officersutbildningen. Det är ju samma pool av människor vi plockar ut, de som har gjort GU.

– Man ska inte glömma att det är hård konkurrens om den här målgruppen. Många söker både till civila universitetsutbildningar, reservofficersutbildning och yrkesofficersutbildning.

Carl-Magnus Svensson säger att viktigt för Försvarsmakten att behålla äldre reservofficerare (upp till 69 års ålder).
– Många av dem kan kanske inte längre verka i fältförbanden, men har samtidigt kunskaper och erfarenheter som är användbara i regionala staber och territorialförband. Det är en kompetens som vi inte ska kasta bort.