Hittills inte en enda svensk reservofficer i Natos staber

I dagarna är det ett år sedan Sverige blev fullvärdig medlem i Nato. Enligt Försvarsmaktens bedömning beräknas det inom några år arbeta 250 svenska officerare i olika Natostaber.

Enligt en enkätundersökning som Reservofficeren gjort bland de svenska förbanden finns det idag ingen svensk reservofficer som tjänstgör i en Natostab eller motsvarande. Ingen är heller på väg att göra det.

– Sverige har ett ganska så stort engagemang inom ramen för Nato. Vår målsättning är att runt år 2030 kommer mellan 10 och 20 procent av de svenska officerare som tjänstgör vid en Natostab eller annan permanent internationell stab vara reservofficerare, säger Carl-Magnus R Svensson som är chef för personalförsörjningssektionen på Försvars­stabens utbildningsavdelning.

– De som främst är aktuella för sådana här uppdrag är seniora reservofficerare som genomfört kompletterande utbildning, till exempel strategisk reservofficerskurs i kombination med relevant stabs­utbildning. För den som ska tjänstgöra i en Natostab är det en fördel att vara senior och ha samlat på sig erfarenheter och kunskaper.

Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson säger att även reservofficerare måste få möjlighet att tjänstgöra i Natos staber.

– Det är viktigt att ingen blir exkluderad bara för att han eller hon är reservofficer. Sedan är det självklart att alla reservofficerare inte har kompetens att tjänstgöra i en Natostab, men det gäller också för yrkesofficerare.

– Det är också förståeligt att det inte kommer att vara lika många reservofficerare som yrkesofficerare. Men att det inte är någon reserv­officer i Natostaberna låter orimligt.

Det är förståeligt att det inte kommer att vara lika många reservofficerare som yrkesofficerare. Men att det inte är någon reservofficer i Nato­staberna låter orimligt.

Magnus Konradsson

Kan det till och med vara en fördel att det arbetar reservofficerare – som ju även har en civil karriär – internationella staber?

– Det gäller nog generellt för Försvarsmakten. Idag har yrkes­officerare i allmänhet en liknande bakgrund, skolning och karriärväg. Det riskerar att leda till dålig mångfald och att alla blir stöpta i samma form.

– Ökad mångfald och mer blandade grupper gör att man får in andra perspektiv, vilket är jätteviktigt för att det ska bli bra beslut. Att få in andra och bredare synsätt är en av Försvarsmaktens stora utmaningar, säger Magnus Konradsson.

Enligt Lennart Ek, överstelöjtnant vid försvarsstabens utbildningsavdelning, kommer Försvarsmakten under en tid i första hand bemanna Natobefattningar med yrkes­officerare.

– Detta för att med säkerhet kunna återföra kompetensuppbyggnaden vad gäller Nato till Försvarsmakten. Därmed blir det snarare aktuellt att tidsbegränsat anställa reservofficerare på de befattningar i grundorganisationen som blir vakanta med anledning av bemanningsansvaret i Nato.

– Men Försvarsmakten gör ingen åtskillnad på yrkes- och reserv­officerare principiellt. Det handlar alltså inte om att ”öronmärka” en viss befattning för yrkes- eller reserv­officer utan att hitta individen som matchar befattningens krav på kompetens och erfarenhet, menar han.