Nu ledningskedja för legitimerade reservare
Medicin har alltid haft en viktig funktion i Försvarsmakten, men oftast med perspektivet att erbjuda försvarshälsa och daglig sjukvård och till soldater.
När värnplikten lades vilande minskade behovet av daglig sjukvård. Krigsorganisationen smälte ihop från 35 fältsjukhus och 15 marina stridsjukhus till två militärsjukhus och två krigssjukhus, allt på politiska beslut.
I takt med att Försvarsmakten krympte, minskade också behovet av legitimerad personal.
Nu ska Försvarsmakten istället växa – snabbt.
– Det tar lång tid från det att man gör en GMU in till dess att man är krigsplaceringsbar som legitimerad läkare. Därför måste vi ha ett bättre system som kontinuerligt omhändertar behovet av medicinsk personal, konstaterar brigadgeneral Claes Ivgren, generalläkare.
Under ett antal år har Försvarsmakten anställt klinisk personal, gett dem en mycket begränsad officersutbildning och sedan utnämnt dem till reservofficerare. På sikt blir det ändring.
Tanken är att läkar- och sjuksköterskestudenter ska erbjudas delad reservofficersutbildning parallellt med de civila studierna. Befintliga reservofficerare med medicinsk utbildning ska få nya befattningar om de inte redan tjänstgör inom medicinområdet i Försvarsmakten. Värnpliktiga, som senare utbildar sig inom olika former av medicin civilt kommer att krigsplaceras just på medicinska befattningar. Plikt- och prövningsverket samkör registren med Socialstyrelsen för att hitta legitimerad personal som sedan krigsplaceras av Försvarsmakten.
Vi kommer att behöva flera hundra medicinska reservofficerare för att fylla krigsorganisationens behov.
Upp till 3 000 legitimerade kommer att kunna pliktas in i Försvarsmakten, och man bedömer att det kommer att behövas flera hundra läkare och sjuksköterskor som också är utbildade reservofficerare. Krigsförbanden blir fler och staberna behöver medicinsk planeringsförmåga.
– Vi kommer att behöva reservofficerare i alla nivåer. I samband med Natointrädet har det blivit väldigt tydligt att medicin är en ett alldeles eget område i Natos doktrin för uthållighet, säger Claes Ivgren.
Nu skapas således en ledningskedja där alla nivåer i Försvarsmakten – från Försvarsstaben över Operationsledningen till militärregionerna vidare ut till armé-, marin- och flygvapenstab in i de taktiska förbanden på högre nivå – kommer att ha medicinsk personal som är legitimerad. Nästan alla dessa nivåer kommer att kompletteras med medicinska reservofficerare som också ska övas.
– Vi kommer att behöva flera hundra medicinska reservofficerare för att fylla krigsorganisationens behov både i högre staber men också på förbandsnivån, säger Claes Ivgren.
Men de behövs ju även i den civila sjukvården?
– Sverige behöver ett sjukvårdssystem och det har två sidor; en militär och en civil. Vi löser olika problem. Vi kommer att hantera den initiala medicinska problematiken. Men allting som är sekundärt och rehab och annat kommer att föras över till civilsidan. Det här systemet måste vara integrerat.
Det tänkta konceptet är att använda unga läkare och sköterskor under pågående specialisering i krigsförbandsorganisationen där de får befattningsutbildningar i det som krävs i en militär sjukvårdskedja.
– Där kan det bli en dragkamp med civilsidan. Men är man oersättlig civilt ska man sannolikt vara krigsplacerad civilt.
Försvarsmakten skulle behöva upp till 2 procent av Sveriges legitimerade läkare och sjuksköterskor. Och det är inte bara anestesi eller kirurgi som är av intresse, säger Claes Ivgren.
– I Ukraina lider hälften av de som lämnar frontlinjen av psykiska åkommor. Stressreaktioner, folk som klappar igenom och inte orkar. Huvuddelen av allt utfall är det vi kallar för non-battle injuries och det måste vi ha en organisation för.
Fokus behöver också ligga på att förebygga skada och sjukdom så att den militära chefen har handlingsfrihet med sin personal.
– Och om soldater förs bakåt i sjukvårdskedjan vill vi ju få tillbaka dem till deras förband så fort som möjligt.
Skiftet har redan inletts. Under våren ska FöMedC komma med förslag på en systematisk reservofficersutbildning för medicinsk personal.
– Sedan måste vi kunna erbjuda återkommande och relevanta kurser. Men framför allt måste vi bli bättre på att se personalen som unika människor, hålla kontakt med dem, ha individuella karriärplaner och ta hänsyn till individens vilja och behov.
Det hade varit ganska skönt att ibland kunna konkurrera med löneerbjudanden för att attrahera personal, konstaterar Claes Ivgren.
– Men vi kommer aldrig att bli löneledande. Tjänstgöring i Försvarsmakten ska inte vara ideellt arbete, men lite altruism är gott. Våra värden, Sverige, är värt att försvara.
