”Man måste fråga sig: På vilket sätt är det dyrt?”
Det finns en uttalad vilja från C FST att genomföra de åtgärder som krävs om Försvarsmakten uppfattar att det finns brister i RO-systemet, enligt Lennart Ek.
– Ett första steg i mitt uppdrag är att föreslå hur utredningen ska omhändertas. Vi kommer att använda oss av FST olika delar där utredningens förslag ligger inom deras expertområde och ansvar. Vi kommer också att vända oss till försvarsgrenar och stridskrafter, men också andra aktörer utanför Försvarsmakten, exempelvis Förbundet Reservofficerarna och reservofficerares intresseorganisationer. Utredaren har också gjort detta mer eller mindre men vi behöver pröva helheten i de förändringar som förslagen kan leda till, säger Lennart Ek, som kommer att fokusera på att ge korrekt och ordentligt underlag för högre chefer att fatta beslut.
Hur mycket mer behöver utredas innan det börjar hända något?
– Jag tror att vi behöver bottna i reservofficerens roll i Försvarsmakten och kanske prioritera vad som är viktigast. En RO-kader ska vara till för krigsorganisationen, men skapar också redundans och uthållighet och kan behövas i tillväxt. Ska man prioritera något av dessa syften, eller alla? Själva syftet med att ha ett RO-system påverkar numerär och utbildning, säger
Lennart Ek, som – likt många andra – konstaterar att Försvarsmaktens hantering av reservofficerare och reservofficerssystemet alltför länge prioriterats ned.
Vad krävs för att få igång systemet?
– Det är till viss del en mental fråga. Vissa förband har redan kommit långt och använder sina reservofficerare frekvent. Men vi behöver få alla inom Försvarsmakten att se att vi har en officerskår, som består av både yrkes- och reservofficerare, och att den kåren ska nyttjas, säger Lennart Ek. Men då måste vi också undanröja hinder för detta.
Det finns 9 500 yrkesofficerare i Försvarsmakten. Räknar man till den andel av reservofficerskåren som troligtvis är användbar, finns idag minst 13 000 anställda officerare i Sverige.
Vi behöver få alla inom Försvarsmakten att se att vi har en officerskår, som består av både yrkes- och reservofficerare.
Övlt Lennart Ek
– Låter man bli att göra skillnad på personalkategorierna och istället ser och behandlar dem som en officerskår ”med olika arbetstidsmått”, undanröjs en hel del problem, säger Lennart Ek. När vi delar upp personalkategorier och beskriver dem var för sig finns en risk att vi suboptimerar.
– De begränsningar som finns blir till sist en fråga om prioriteringar i praktiken. Om man till exempel säger att man inte kan ta in reservofficerare för att det är
för dyrt måste man ju fråga sig ”för dyrt i förhållande till vad annat?”.
Lennart Ek är medveten om att det finns begränsningar som Försvarsmakten har svårt att ändra på egen hand. Några av de frågorna ska hanteras i regeringens utredning ”En ökad tillgång till personal och en ökad uthållighet inom det militära försvaret”, andra belyses i försvarsberedningens senaste rapport ”Stärkt försvarsförmåga Sverige som allierad”.
Vad blir nästa steg?
– Steg ett är att nyttja de reservofficerare som vi redan har; i mobiliseringsförband, förbandsomsättning, repövningar, staber och i krigsförband
i allierade länder.
Ett annat steg är utbildning – hur många ska utbildas och på vilket sätt? Lennart Eks mandat är att ge förslag.
När tror du att vi kan börja att se effekt?
– När det gäller utbildning tror jag att vi kan ha effekt till hösten 25. Den stora effekten kommer när vi får till den mentala resan att se reservofficerarna som en delmängd i det totala officerskollektivet.
Vad kan vi förvänta oss i närtid?
– Vi måste inventera RO-kåren så att Försvarsmakten får klart för sig hur många och vilka reservofficerare som vill, har förutsättningar för och kan tjänstgöra i Försvarsmakten. Vi behöver den samlade bilden för att förstå vilka och hur många reservofficerare som kan tjänstgöra i våra mobiliserande eller stående förband eller staber och vilka som inte kan tjänstgöra. Direktivet om inventering ska ut innan sommaren.
