Reservofficerarna tillbaka i centrum

Erik Ezelius (S) och Jörgen Berglund (M), ledamöter av riksdagens försvarsutskott, är båda yrkesofficerare som blivit reservofficerare.

– Min plutonchef under värnplikten hade dessutom Jörgen som plutonchef, säger Erik Ezelius när Reserv­officeren träffar honom och Jörgen Berglund i den så kallade sammanbindningsbanan i den östra delen av riksdagshuset.

Den knappt tio meter breda och 45 meter långa korridoren byggdes för att länka samman de både plenisalarna under tvåkammarsystemet.

Erik Ezelius berättar att han brukar tjänstgöra ett par veckor per år som reservofficer.

Det gör inte Jörgen Berglund.

– Jag har hört av mig ett antal gånger om att jag gärna hjälper till om försvaret har behov ha mig. Men det har de inte haft.

Båda är överens om att Försvarsmaktens hantering av sina reservofficerare tidvis varit bristfällig.

– När man skar ner kraftigt på försvaret, samtidigt som fokuset låg på internationella uppdrag, var inte behovet av reservofficerare lika stort som det är idag. Synen på reservofficeren som en naturlig del av såväl grundorganisationen som krigsorganisationen gick delvis förlorad, säger Jörgen Berglund.

Hur tycker ni att det är idag?
– Jag uppfattar inställningen som en annan, även om det fortfarande är en bit kvar att vandra. Som jag har förstått det finns det till exempel numera på i princip alla förband, åtminstone alla krigsförband, någon som är ansvarig för reserv­officerarna. Det pratas om reservofficerare på ett annat sätt än vad man gjorde för kanske bara två eller tre år sedan.

Efter Rysslands angrepp på Ukraina beslutade den svenska riksdagen i bred politisk enighet om en historisk upprustning av försvaret. Frågan är vad som händer när striderna upphör.

– Det ryska hotet kommer inte att minska, snarast tvärtom. Det gör att vi måste fortsätta utbyggnaden av försvaret även efter en fred i Ukraina. Det kräver väsentligt fler värnpliktiga soldater, men även fler reservofficerare, säger Erik Ezelius.

Hur ska ni klara det?
– Det är en utmaning, inte minst med tanke att det inte längre finns samma tradition att göra lumpen som det fanns för ett antal decennier sedan. Då kallades hälften av en årskull in. I dag bara en bråkdel.

Krävs det bättre ekonomiska villkor för att fler ska vilja göra lumpen och kanske även bli reservofficerare?
– Det är klart att förmåner och liknande har betydelse. Men vi behöver också få en delvis annan syn i samhället på behovet av att alla är med och bidrar, det gäller allt från oss som individer till företag. Det är jätteviktigt för vår motståndskraft. Det som sker i vår omvärld är mycket allvarligt.

Flera i debatten betonar behovet av att öppna flera vägar in i reservofficersyrket.

– Den som pluggar på universitet och högskola skulle till exempel kunna läsa till reservofficer som betalt sommarjobb. Det bör också öppnas fler möjligheter att kombinera officersutbildningar med civila utbildningar, till exempel till ingenjör eller sjuksköterska, säger Erik Ezelius.

Merparten av politikerna i Reserv­officerens partienkät anser att det är problematiskt att den som tjänstgör som reservofficer riskerar att förlora ekonomiskt på det.

– Jag tycker att det är självklart att man inte ger sig in i detta för att tjäna pengar. Men skillnaden mellan den lön du har i det civila och den ersättning du får när du tjänstgör som reservofficer får inte vara för stor, säger Jörgen Berglund.

– Men oavsett vem det är som står för mellanskillnaden, du själv, din arbetsgivare eller staten, så innebär den en extra kostnad.

Bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) menar att om staten kallar in personal, till exempel reservofficerare, så får den också stå för kostnaden.

– Jag tycker att man gör det väldigt enkelt för sig om man resonerar så. Vi är alla del av Sverige och totalförsvaret, även om det är staten som svarar för det militära försvaret.

– Samtidigt är frågan om vem som ska svara för löneutfyllnaden och hur relevant. Vi vill ju till exempel inte att arbetsgivare ska välja bort reservofficerare för att de innebär en risk för extra kostnader.

Jörgen Berglund menar att systemet med löneutfyllnad bör ses över.

– Jag gillar morötter mer än piskor. Kanske skulle man kunna kompensera arbetsgivare som har utgifter för löne­utfyllnad till reservofficerare via arbetsgivaravgiften. Det finns säkert andra tekniska varianter.

Erik Ezelius:
– Det är inte rimligt att den reservofficer som går in och gör en tjänst för kronan behöver gå ner i lön. Men ytterst är lön en fråga för parterna.

FAKTA

Erik Ezelius

Ålder: 39.
Parti: Socialdemokraterna.
Bor: Tidaholm.
Uppdrag: Riksdagsledamot, bland annat ledamot av försvarsutskottet.
Militär grad: Löjtnant.
Militär bakgrund: Grundutbildning på K3 (jägarförband). Officersprogrammet på Karlberg. Ledningsofficer P4 i Skövde. I dag reservofficer T2.

Jörgen Berglund

• Ålder: 52.
• Parti: Moderaterna.
• Bor: Sundvall.
• Uppdrag: Riksdagsledamot, bland annat ledamot av försvarsutskottet och ordförande i försvarsberedningen.
• Militär grad: Kapten.
• Militär bakgrund: Grundutbildning på I5 i Östersund, Officersprogrammet på Karlberg. Officer I5. Reservofficer Livgardet.