Så tycker partierna
1. Vilken anser du är den viktigaste åtgärden för att fler ska vilja utbilda sig till och tjänstgöra som reservofficerare?
Jörgen Berglund (M): Tydlig och förutsägbar plan för den enskilde när det gäller utbildning och tjänstgöring – och att uppgifterna så klart känns meningsfulla – plus rimliga ekonomiska villkor.
Erik Ezelius (S): Goda och stabila villkor samt bättre information om vad det innebär att vara reservofficer och vilka möjligheter utbildningen ger.
Mikael Larsson (C): Att säkerställa rimliga ersättningar och trygghet i avtalen är grundläggande i kombination med en god kvalitet på värnpliktsutbildningen. Man behöver få en utbildning som gör att man vill fortsätta inom försvaret och få god information om vilka möjligheter som finns.
Matheus Enholm (SD): Rimlig ersättningsnivå för arbetsinsats, ex frånvaro från civil tjänst ska i högsta möjliga mån kunna täckas upp.
Gulan Avci (L): För att fler ska vilja tjänstgöra behöver villkoren bli bättre. Lagkrav på civila arbetsgivare att ge tjänstledigt för tjänstgöring är en viktig åtgärd.
Ulf Holm (MP): Den viktigaste åtgärden är att skapa trygga och förutsägbara villkor. Ersättningen ska vara sådan att människor inte avstår av ekonomiska skäl. Det ska gå att kombinera reservofficerskapet med civil karriär, studier och familjeliv.
Hanna Gunnarsson (V): Möjligheten att få tjänstledigt för att tjänstgöra som reservofficer. Ersättningar och löner måste ses över.
Mikael Oscarsson (KD): Att stärka utbildningens meritering, bland annat genom förenklad antagning till civila utbildningar respektive arbete inom offentlig sektor.
2. Vad anser du om förlängd värnplikt för fd officerare (till 70 år)? Ser du en risk att Försvarsmakten använder plikt i stället för anställning när det gäller officerare?
Jörgen Berglund (M): Det är rimligt. Jag ser ingen stor risk för missbruk.
Erik Ezelius (S): Jag är i grunden positiv.
Mikael Larsson (C): Frågan bör övervägas noga. Det finns en risk. Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget finns det anledning att diskutera hur man kan hantera plötsliga behov att täcka upp och få tillgång till personal.
Matheus Enholm (SD): Det kan vara en tillfällig lösning för att täcka upp för glappet som uppstod under 2000-talet. Samtidigt får det inte bli en permanent lösning.
Gulan Avci (L): Det är positivt att stärka tillgången på officerare i krigsorganisationen, och att kunna använda tidigare officerare kan vara en del av detta. Samtidigt är det viktigt att det ses som ett komplement. Försvarsmaktens behov av officerare ska i första hand mötas genom utbildning och anställning, inte genom plikt.
Ulf Holm (MP): Vi är positiva till att förlänga värnplikten för fd officerare, men ställer oss frågande till att höja till 70 år. Om Försvarsmakten har återkommande behov av officerare i fredstid ska lösningen vara mer attraktiva anställningar.
Hanna Gunnarsson (V): Att tidigare officerare – vid höjd beredskap – tjänstgör med plikt som just officerare kan vara logiskt. I fredstid ska dock alltid frivillig anställning, som kan avslutas när den anställde så önskar, vara det som gäller.
Mikael Oscarsson (KD): Stora personal- och officersbehov kombinerat med att vi lever längre gör att detta är såväl naturligt som nödvändigt. Ambitionen i ett modernt totalförsvar måste dock vara att plikt och frivillighet ska komplettera, inte ersätta, varandra.
3. Bör den så kallade s k 3/8-regeln som begränsar hur mycket en reservofficer får heltidstjänstgöra under en åttaårsperiod tas bort eller förändras?
Erik Ezelius (S): Inte minst Natomedlemskapet och ökat behov av svenska officerare i internationella staber gör att vi bör se över regeln.
Jörgen Berglund (M): Den bör vara kvar. Samtidigt bör det finnas möjlighet till undantag. Försvarsmakten behöver ventiler.
Mikael Larsson (C): Det finns goda skäl att se över regeln.
Matheus Enholm (SD): Vi har inte något slutgiltigt ställningstagande, men det är uppenbart att frågan behöver belysas och sannolikt förändras.
Gulan Avci (L): I nuläget saknas det tillräckliga skäl att ändra eller ta bort 3/8-regeln. Den bidrar till en rimlig balans mellan Försvarsmaktens behov och den civila anknytningen.
Ulf Holm (MP): Vi är öppna för att se över om Försvarsmakten ska kunna anställa reservofficerare en längre tid än vad 3/8-regeln medger.
Hanna Gunnarsson (V): Vi är positiva till en förändring av 3/8-regeln. Ett förändrat regelverk får dock inte leda till en urholkning av de olika yrkesrollerna som finns inom Försvarsmakten.
Mikael Oscarsson (KD): Vi utesluter inte detta.
4. Bör det finnas en lagstadgad rätt till tjänstledighet för reservofficerare?
Jörgen Berglund (M): Ja.
Erik Ezelius (S): Ja.
Mikael Larsson (C): Ja.
Gulan Avci (L): Ja.
Ulf Holm (MP): Ja.
Hanna Gunnarsson (V): Ja.
Mikael Oscarsson (KD): Ja.
Matheus Enholm (SD): Det vore bra med en lagstadgad rätt för tjänstledighet. Samtidigt måste det finnas en förståelse för arbetsgivarens situation och att tjänstgöring ska kunna lösas utan konflikt.
5. Bör staten ansvara för att en reservofficer inte förlorar ekonomiskt (upp till en viss lönenivå) vid tjänstgöring som reservofficerare (i förhållande till sin civila lön)?
Jörgen Berglund (M): Det är nödvändigt att se över systemet med löneutfyllnad. Men det innebär inte att jag idag kan säga att det ska vara 100 procent kompensation upp till en viss nivå.
Erik Ezelius (S): Det är ett problem att den som går in och tjänstgör för kronan riskerar att förlora ekonomiskt. Men löneutfyllnad är i grunden en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är dock bra att staten sedan i vintras fyller ut. Det bör fler arbetsgivare göra.
Mikael Larsson (C): Ja.
Matheus Enholm (SD): Ja.
Gulan Avci (L): Inkomstbortfall ska inte oproportionerligt avskräcka den som vill bidra. I Finland finns ett etablerat system med löneutfyllnad där staten kompenserar arbetsgivare. Vi är öppna för förslag i den riktningen.
Ulf Holm (MP): Staten bör se över att ingen förlorar oskäligt ekonomiskt på beordrad eller planerad reservofficerstjänstgöring.
Hanna Gunnarsson (V): Ett allt för stort inkomstbortfall kan påverka viljan att tjänstgöra. Det kan lösas på olika sätt och staten behöver ta ett större ansvar för detta. Det innebär inte nödvändigtvis att det är staten som ska stå för mellanskillnaden. Vi vill också understryka vikten av att lönefrågor hanteras mellan parterna.
Mikael Oscarsson (KD): Ja. Det är helt avgörande att ingen ska förlora ekonomiskt på att tjäna sitt land.
6. Bör genomgången reservofficersutbildning ge ”extra poäng/meritvärde” vid ansökan till (civila) universitet och högskolor? Jobb i offentlig sektor?
Erik Ezelius (S): Värt att titta vidare på. Det gäller även initiativ kring att kombinera officersutbildning med exempelvis ingenjörs- eller sjuksköterskeutbildning.
Jörgen Berglund (M): Sådana åtgärder är viktiga. Det finns ytterligare förslag och idéer på vad man skulle kunna göra. Därför bör man ta ett större grepp.
Mikael Larsson (C): Målet bör vara att utbildningen ska ha ett värde också i det civila.
Matheus Enholm (SD): Ja. Hur det ska omsättas i praktiken är dock något som måste utredas.
Gulan Avci (L): Vi har i dagsläget inga förslag om särskilda meritvärden kopplade till reservofficersutbildning vid antagning till högre utbildning eller vid anställning i offentlig sektor.
Ulf Holm (MP): Frågan om extra meritvärde är något vi är öppna för att undersöka, det skulle i så fall behöva en bredare översyn som också undersöker värnpliktigas meritvärde.
Hanna Gunnarsson (V): Det är en merit som alla arbetsgivare bör beakta. Lärosätena har idag möjlighet att välja hur urvalskriterierna för en tredjedel av platserna ska se ut. De kan alltså premiera en genomgången reservofficersutbildning. Vi ser inga skäl till att ändra dagens urvalskvoter.
Mikael Oscarsson (KD): Ja. Detta hör till en av de viktigaste åtgärderna för att öka reservofficersyrkets attraktivitet.
