Nya åtgärder ska ge fler reservare
Det går att personalförsörja både grund- och krigsorganisationen, men det krävs aktiva åtgärder, står att läsa i personalförsörjningsplanen.
De personalvolymer som anges i genomförandeplanen är summan av försvarsgrenars och stridskrafters balanserade planer. Där anges bland annat behovet av reservofficerare vara 5 800 under perioden 2025–2035.
– Volymmässigt har vi tillräckligt många reservofficerare, men vi måste ändå utbilda fler. Vi behöver ha fler reservofficerare som är yngre än 45 år, vi behöver tillföra ny och modern kompetens och vi behöver få fler kvinnor för att förbättra jämställdheten, säger Övlt Carl-Magnus R Svensson, chef för personalförsörjningssektionen på Försvarsstaben.
Under de närmaste två åren sker en del förändringar för reservofficerare. Antalet utbildningsplatser ska öka till 150–200 per år. Försvarsmakten ska analysera behov och föreslå incitament eller andra åtgärder för att öka attraktionen för att utbildas till, och aktivt tjänstgöra som, reservofficer.
En strategisk förberedande kurs för tjänstgöring på strategisk nivå, såväl nationellt och internationellt, ska utvecklas.
Man vill öka användandet av reservofficerare, både i krigs- och grundorganisationen. Samtliga krigsplacerade reservofficerare ska ha en tjänstgöringsplan.
De administrativa rutiner och interna regleringar som styr anställning och tjänstgöring för reservofficerare ska ses över och förenklas. Det tidigare beslutet om att i första hand bemanna Natostaber med yrkesofficerare revideras – nu ska upp till15 procent av svenska Natostabsmedlemmar kunna vara reservofficerare.
– Viktigast är den kompetensinventering av reservofficerare som pågår just nu. Alla som vill, kan och är lämpliga att tjänstgöra ska säkerhetsprövas och krigsplaceras. Vad den enskilde kan göra är att ha en aktiv relation med sitt krigsförband, säger Carl-Magnus R Svensson.
Alla åtgärder på listan är tidsatta. Vissa ska vara genomförda under de närmaste två åren, andra närmare 2030.
– De som har fått uppgiften har till årsskiftet på sig att komma med analys och implementeringsplan, säger Carl-Magnus R Svensson.
Försvarsstaben och försvarsgrensstaberna behöver exempelvis utveckla strukturerna för att analysera behov och vidta åtgärder för att kunna säkerställa beslutad förmåga. Datan som finns i PRIO behöver kvalitetssäkras, och både civila och militära kompetenser behöver följas upp.
Det finns kompetensbrister inom områden som teknik, ledningssystem och logistik. Därför bör man utveckla samarbetet med civila lärosäten för att främja försörjningen av bristkompetenser.
Rekryteringsprocesserna behöver kortas, så att inte kvalificerade kandidater lämnar. Man behöver också ta fram successionsplaner för samtliga personalkategorier.
Karriärvägar och utvecklingsmöjligheter är ofta otydliga och det saknas i vissa delar incitament. Möjligheterna för reservofficerare att konvertera till yrkesofficerare ska utvecklas, liksom validering av den civila kompetensen.
– Vi vill att det ska bli enklare för reservofficerare att växla till yrkesofficerare. Men hur får utredningen visa. Det kan krävas förordningsförändringar, förklarar Carl-Magnus R Svensson.
Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarnas ordförande, tycker att många av åtgärdsförslagen är bra och i linje med Natos policy gällande reservister.
– Mycket välkomna åtgärder! Nu gäller det att Försvarsmakten inte stannar vid planering, utan verkligen omsätter planerna till verkstad. Jag ser dock en risk i hur användbart resultatet av kompetensinventeringen blir om olika förband tillåts ställa olika frågor, säger han.
