Det här hindrar reservofficerare från att jobba
Så vilka är de vanligaste hindren? Vår medlemsundersökning ger en fingervisning.
– Tyvärr omöjliggör tjänstgöringsvillkoren för reservofficerare i många fall tjänstgöring som hade kunnat bidra till bygget av ett starkare försvar, konstaterar Edvin Dribe, Förbundets ombudsman.
Existensberättigandet för en organisation är dess medlemmars vilja. För att säkerställa att Förbundet Reservofficerarna driver de frågor som medlemmarna i Sverof och SMRO önskar, ombads de att besvara en enkät.
Enkäten besvarades under november och december. Mestadels var det Sverofs medlemmar som svarade. 116 av de 167 svarande (som alla är medlemmar och under 70 år) har tjänstgjort under de senaste två åren. Som jämförelse tjänstgjorde totalt 2216 av Försvarsmaktens samtliga reservofficerare på något sätt i fjol.
– Vi verkar ligga helt i linje med vad de aktivt tjänstgörande reservofficerarna vill, konstaterar Magnus Konradsson, ordförande.
67 procent av de aktivt tjänstgörande som svarat uppger att de tjänstgör upp till sex veckor per år. Sex av tio hade velat tjänstgöra mer än de gjort, och sju av tio vill tjänstgöra mer framöver. Av de som inte tjänstgjort de senaste två åren vill nästan 90 procent tjänstgöra mer.
– Reservofficerskåren består av ambitiösa medarbetare som gör stor nytta, men på olika sätt. Vi ser att reservofficerarna är nödvändiga i bygget av en större och starkare krigsorganisation, men också att de förstärker i den hårt ansatta grundorganisationen. Det är tydligt att många reservofficerare vill tjänstgöra mer, men att Försvarsmakten inte alltid möter upp viljan med ett erbjudande, säger Edvin Dribe, Förbundet Reservofficerarnas ombudsman som skapat enkäten.
Mer än hälften av de aktivt tjänstgörande reservofficerarna saknar tjänstgöringsplan, trots att en sådan ska finnas enligt kollektivavtalet med Försvarsmakten.
De svarande anger att avsaknad av tjänstgöringsplan och eller befattning, inkomstbortfall (för låg militär lön), svårighet att ta ledigt från studier eller jobb samt inställda övningar varit de vanligaste skälen till att de tjänstgjort mindre än de önskat de senaste två åren.
– Tyvärr påminns vi att tjänstgöringsvillkoren för reservofficerare i många fall omöjliggör tjänstgöring som hade kunnat bidra till bygget av ett starkare försvar.
Under svarsalternativet ”övrigt”, som är det tredje vanligaste hindret för tjänstgöring, finns svar som:
- Balans i livet, familj, personliga skäl som hindrar.
- Byråkrati och administrativt krångel för den enskilde.
- Svårighet att hantera RO på förband, upplevd ovilja från förbandet, avsaknad av RO-handläggare.
- Dålig personaltjänst, ingen planering, fel i löneadministration mm, plötsligt inställd tjänstgöring.
- Otydlighet bland chefer hur reservofficerare kan användas.
– Administrativ skottfältsröjning är ju något som vår nye ÖB ofta uppmanar till. Det märker vi är högst angeläget för att förenkla och förbättra för reservofficerskollektivet. När vi läser svaren från undersökningen påminns vi också om de uppoffringar som reservofficerare gör för att bidra till försvarsförmågan. Utebliven ledighet, inkomstbortfall och en ansträngd familjesituation drabbar ofta den som väljer ett reservofficersengagemang, säger Edvin Dribe.
Nästan ingen ångrar sitt val att bli reservofficer. De allra flesta är också nöjda med sin befattning, och har både utrustning och arbetsverktyg. Många saknar kompetensutveckling, något som ses som viktigare än prylar. Däremot har Försvarsmakten stor förbättringspotential i att hantera sina reservofficerare – enbart var femte är nöjd med hanteringen. Bara var tredje svarande upplever att Försvarsmakten nyttjar personen på rätt sätt och i tillräcklig utsträckning.
– Det finns en stark upplevelse av att reservofficerare blir styvmoderligt behandlade. I vissa fall ser vi bevis på det, men ibland är det ett uttryck för att chefer och annan personal i verksamheten är ovana vid reservofficerare. Vårt budskap till Försvarsmakten att nyttja den fantastiska resurs som reservofficerarna utgör och att ta hand om dem som de lagspelare de är. Reservofficerare är officerare på deltid – inte ”officerskårens B-lag”, säger Edvin Dribe.
Förbundet Reservofficerarna får höga betyg i enkäten. Fler än 70 procent av de svarande tycker att förbundet tillvaratar medlemmarnas intressen väl. Att förhandla kollektivavtal, villkor och löner, samt att företräda enskilda medlemmar är viktigt, liksom att fler reservofficerare ska få möjlighet att tjänstgöra, i fler befattningar, befordras och utbildas. Att arbeta för minskat inkomstbortfall vid tjänstgöring anses också vara viktigt.
– Det känns bra att veta att vi driver rätt frågor. Det ska vi fortsätta med. Nu har vi dessutom statistik från aktivt tjänstgörande reservofficerare, som vi kan använda i dialog med Försvarsmakten, politiken och andra aktörer för att försöka få till förbättring. Allt som kan underlätta för reservofficerare ska kunna tjänstgöra behöver genomföras, säger Magnus Konradsson, ordförande för Förbundet Reservofficerarna.
