Försvarsmakten: Dubbelt så många utbildningsplatser
Enligt Försvarsmaktens senaste genomförandeplan – från december 2024 – ska det 2025 utbildas 90 reservofficerare. År 2030 ska antalet ha ökat till 110.
– Med tanke på omvärldsläget och det växande behovet borde det utbildas betydligt fler, 150 i år och 300 år 2030. En del av de som utbildas kommer ju inte att krigsplaceras i Försvarsmakten, utan i andra befattningar, säger Magnus Konradsson.
Idag uppgår antalet reservofficerare i Sverige till 7 200, enligt överstelöjtnant Carl-Magnus R Svensson som är chef för personalförsörjningssektionen på Försvarsstabens utbildningsavdelning.
Reservofficerarna är i genomsnitt 55 år. Knappt hälften uppnår ålderspension (69 år) under de kommande tio åren.
18 procent är under 45 år enligt Försvarsmaktens årsredovisning.
– Så även om vi inte gör något kommer vi att klara de kommande årens volymmål när det gäller reservofficerare, menar Carl Magnus R Svensson och tillägger:
– Men det skulle innebära att vi behåller obalansen i åldersstrukturen.
Enligt vår bedömning behöver antalet öka från cirka 90 i år till mellan 150 och 200 per år fram till år 2030
Carl-Magnus R Svensson
Carl-Magnus R Svensson lyfter fram tre huvudskäl till att det behöver utbildas fler reservofficerare än vad som sker idag (förutom det förändrade omvärldsläget):
- Föryngring. En betydligt större andel av reservofficerarna behöver vara under 45 år och möjliga att placera i fältförband än vad som är fallet idag.
- Behov av ny kompetens.
- Jämnare könsfördelning.
Så hur många fler behöver utbildas varje år?
– Enligt vår bedömning behöver antalet öka från cirka 90 i år till mellan 150 och 200 per år fram till år 2030. För att klara det räcker det inte att bara öka antalet utbildningsplatser. Fler behöver också vilja bli – och även tjänstgöra – som reservofficerare.
Genom bättre ekonomiska villkor?
– Som vi uppfattar det har vi redan ganska konkurrenskraftiga ekonomiska villkor.
– För att reservofficerare ska tycka att det är attraktivt att tjänstgöra är det viktigt – förutom viljan att göra en insats – att det finns goda möjligheter att öva och känslan av att vara en del av ett krigsförband, säger Carl-Magnus R Svensson
Reservofficerarnas ordförande Magnus Konradsson tror att de ekonomiska villkoren spelar roll. Det är orimligt att förlora ekonomiskt på att tjänstgöra som reservofficer, vilket är fallet för många idag, menar han.
– Det måste ändras. Det behövs även en förändrad syn på det kollektiva ansvaret. En konsekvens av de senaste årens individualisering är att vi har glömt bort att vi alla är en del av samhället och beroende av varandra.
Hösten 2023 berättade generalmajor Michael Cherinet i en intervju med Reservofficeren att Försvarsmaktens dåvarande målsättning om 4 800 reservofficerare år 2033 krävde ”minst 200–250 nya reservofficerare per år under lång tid framöver”.
– Det innebär att vi behöver utbilda ungefär fyra gånger så många vi gör som idag, sade han.
Magnus Konradsson är inne på liknande tankar:
– Försvarsmakten måste tänka nytt och utanför den berömda boxen, inte minst för att snabbt kunna öka antalet reservofficerare. En del av officersutbildningen skulle till exempel kunna genomföras på civila högskolor. Man kan också tänka sig ett system där det krävs en kandidatexamen för att komma in på en ettårig officersutbildning. Efter officersexamen väljer man hur mycket man vill tjänstgöra, det vill säga om man vill vara motsvarande reserv- eller yrkesofficer.
– Vissa delar i officersutbildningen och officersyrket är speciell, men mycket är inte det. Att ställa andra behörighetskrav för att komma in på officersutbildningen skulle ge ökad mångfald och en breddad kompetens, säger han.
