Hoppa till innehåll
Nyheter

Hemvärnet behöver reservare

Många instruktörer behövs. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten
Upprustningen av Sveriges militära försvar ökar behovet av reservofficerare i Hemvärnet. ”För tjänst i MR-staber, som instruktörer på övningar men även som chefer i förbanden”, säger stf rikshemvärnschef brigadgeneral Mattias Ardin.
Text: Mikael Bergling /

Kort efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina ökade kraftigt såväl antalet intresseanmälningar som antagna till Hemvärnet. 

Även om antalet har fallit tillbaka jämfört med toppåret 2022 fortsätter Hemvärnet att växa.

Försvarsberedningen vill att antalet svenska hemvärnssoldater år 2030 ska ha ökat till 26 000 från dagens 22 000.

Mattias Ardin.

– Reservofficerare är viktiga i arbetet med att bygga krigsföringsförmåga, säger stf rikshemvärnschef brigadgeneral Mattias Ardin. 

Som vad?
– Det behövs fler reservofficerare i militärregionstaberna, men också som instruktörer på våra övningar. Man kan vara instruktör på enstaka övningar eller flera per år, beroende på intresse och tid.

Den som är reservofficer behöver inte tillhöra Hemvärnet för att tjänstgöra som instruktör.

– Krigsplaceringen påverkas heller inte av att man arbetar som instruktör på hemvärnsövningar.

Inom vilka områden behöver ni instruktörer?
– Det behövs skickligt folk inom en mängd områden. Även de frivilliga försvarsorganisationerna har ett stort behov av goda instruktörer. 

Reservofficerare har under det senaste året även deltagit i Hemvärnets utbildning av ukrainska soldater inom ramen för den brittiskledda utbildningsinsatsen Operation Interflex.

Mattias Ardin säger att det är bra om fler personer inom Hemvärnet har en bakgrund som reservofficerare.

– Det är viktigt att få in den kompetensen i våra krigsförband. 

Varför just reservofficerare?
– Hemvärnet är i grunden ett frivilligt system. Reservofficerare har ena benet i civil verksamhet och det andra i militär, vilket gör att de ofta har en stor förståelse för hemvärnssystemets särart och passar bra hos oss.

– De har ungefär samma förutsättningar för sitt engagemang som många av hemvärnssoldaterna.  

Samtidigt behövs reservofficerare på en mängd andra befattningar inom försvaret.

– Ja, det råder en viss konkurrens om dem. Men det finns ganska många reserv­officerare. De borde räcka till. Ska Försvarsmakten kunna växa i den utsträckning som planeras behöver vi använda våra reservofficerare mer än idag. 

Som namnet antyder är lokal förankring och kännedom en central del av Hem­värnet. 6-24-90, det vill säga att första delarna av förbandet ska vara på plats inom sex timmar, ha full förmåga efter 24 och kunna lösa sina huvuduppgifter under 90 dagar, är en grundläggande princip.

– En utmaning är att befolkningen i Sverige i stor utsträckning bor i storstadsområdena. Där är det lättare att fylla våra förband. Betydligt svårare är det i mindre befolkade områden. 

Häromåret startades pilotprojektet Operation Mälardalen som går ut på att hemvärnssoldater rekryteras i Stockholmsregionen med uppgift att ingå i den nordligaste hemvärnsbataljonen med säte i Kiruna.

– Vi håller på att utvärdera det försöket. Det är därför tidigt att säga vad slutresultatet blir. Men det lokala kontra det nationella innebär en utmaning. Två av Hemvärnets adelsmärken är ju hög beredskap och lokal kännedom. Samtidigt kan det i glesbygden vara svårt med rekryteringen.