Reservofficerare kan förlora tusentals kronor i månaden i pension
Ska Försvarsmakten kunna växa som det är tänkt behöver fler utbilda sig till reservofficerare. Men det krävs även att många återkommande vill tjänstgöra.
– I dag förlorar många reservofficerare ekonomiskt på att göra en insats för Sverige, vilket av flera skäl är helt orimligt. Jag tror dessutom att det gör att det i framtiden blir ännu svårare att få människor att vilja ställa upp, säger Magnus Konradsson.
På tidningen Reservofficerens uppdrag har pensions- och försäkringsexperten Svante Uhlin vid Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) beräknat hur mycket ett antal fiktiva personer förlorar ekonomisk, både i form av lön och pension (se tabell här bredvid), på att tjänstgöra som reservofficerare fyra veckor per år.
– Hur mycket personerna tjänar i sina civila befattningar, hur gamla de är, hur tidigt och snabbt de gjort civil lönekarriär och om de arbetar i statlig, privat eller kommunal sektor har stor betydelse för det ekonomiska utfallet, säger Svante Uhlin.
Några exempel:
- En högavlönad privatanställd civilingenjör i 55-års åldern får räkna med kraftigt sänkt lön vid tjänstgöring som reservofficer om hen inte arbetar på ett företag som kompenserar sina anställda ekonomiskt för lönebortfallet, vilket få gör.
- Med tanke på civilingenjörens ålder är sannolikheten stor att hen omfattas av ett så kallat förmånsbestämt pensionsavtal vilket gör att pensionen inte berörs av fyra veckors tjänstledighet för reservofficersarbete.
- Är personen statligt anställd kan hen räkna med en löneutfyllnad på 20 procent av den civila lönen.
- En privatanställd reservofficer i 45-års åldern som i sin civila tjänst tjänar exempelvis 70000 kronor i månaden och som officer 40000 kronor i månaden, får vid tjänstgöring som reservofficer däremot räkna med att såväl lönen som inbetalningen till tjänstepensionen sänks kraftigt.
- Ränta-på-ränta-effekten gör att några veckors reseversofficerstjänstgöring per år under lång tid kan få stor negativ betydelse på den slutliga pensionen, framför allt för privatanställda reservofficerare.
– Exakt hur mycket är svårt att beräkna och beror på en mängd olika saker, bland annat hur hög civil lön man har haft under olika delar av sin karriär och hur mycket man har arbetat som reservofficer. Men att det för en del privatanställda med relativt hög lön kan handla om ett par tusen kronor per månad i lägre pension livslångt från 65 års ålder är en rimlig bedömning, säger Svante Uhlin.
Varför skiljer det mellan olika åldrar?
– Det beror på de olika tjänstepensionsavtalen. I vårt räkneexempel har vi utgått ifrån två av de största, det vill säga ITP inom privat sektor och PA 16 på det statliga området.
Privatanställda tjänstemän som omfattas av ITP2 (födda 1978 eller tidigare) har så kallat förmånsbestämda pensionsdelar, vilket bland annat innebär att pensionen inte påverkas av tjänstledighet på upp till en månad. Samma sak gäller i stor utsträckning för statligt anställda som omfattas av PA 16 Avd II (födda 1987 eller tidigare). Enligt regelverket i PA Avdelning II tjänas dessutom den förmånsbestämda delen in även vid tjänstgöring som RO.
– Man ska alltså inte förlora på att under en kortare period byta myndighet, till exempel från Skatteverket till Försvarsmakten.
– De som däremot omfattas av ITP1 (födda 1979 eller senare) respektive PA 16 Avd 1 (födda 1988 eller senare) har en premiebestämd tjänstepension som baseras på hur mycket pengar som betalas in vilket i sin tur beror på hur hög lön en person har.
Privatanställda som är födda före 1978 kan i vissa fall omfattas av ITP1, till exempel om de arbetar i helt nystartade företag.
– Rent generellt kan man säga att reglerna är betydligt generösare för medelålders personer, som ofta omfattas av de äldre avtalen, än för yngre.
Flygledarna på Försvarsmaktens flygplatser är anställda av Luftfartsverket och civila. En del av dem är även reservofficerare. När de sistnämnda kallas in för att under övningar eller liknande tjänstgöra som militära flygledare har de samma lön som när de arbetar civilt.
– Det borde även andra reservofficerare ha. Är de statligt anställda har de i dag rätt till en löneutfyllnad av staten på 20 procent av sin civila lön, men inte mer. Det finns även en del privata företag – framför allt sådana som är verksamma i försvarssektorn – som praktiserar löneutfyllnad. Men alldeles för få, säger Magnus Konradsson.
– I Storbritannien har det statliga svenska bolaget Vattenfalls personal rätt till löneutfyllnad vid tjänstgöring som reservofficerare i den brittiska försvarsmakten. Motsvarande regler gäller dock inte för Vattenfalls personal i Sverige som tjänstgör i den svenska försvarsmakten.
Magnus Konradsson säger att det är helt orimligt att reservofficerare förlorar ekonomiskt på att ta ansvar för Sveriges säkerhet.
– Till att börja med borde stat, kommuner och regioner fullt ut ekonomiskt kompensera anställda som tjänstgör som reservofficerare, såväl löne- som pensionsmässigt. Jag tycker att även privata arbetsgivare borde göra samma sak.
– Föräldraförsäkringen kan delvis fungera som en förebild. Många arbetsgivare fyller åtminstone till viss del ut skillnaden mellan den föräldralediges lön och vad som betalas ut via föräldraförsäkringen. Eventuellt skulle man kunna sänka arbetsgivaravgiften i motsvarande grad för att kompensera företagen.
