Stort behov av RO när Europa rustar

Tidningen Reservofficeren ska i en artikelserie titta närmare på RO-­systemen i andra allierade länder. I den första artikeln går vi igenom behovet av tillväxt i andra länder.

– Vi förväntar oss att det kommer att finnas fler reservister i framtiden, säger överstelöjtnant Jesper Schneider, ordförande vid huvudorganisationen för reserven i Danmark.

Danmarks försvar består i dag av cirka 3 000 fullutbildade reservister – det är både meniga, underofficerare och officerare. Exakt hur fördelningen ser ut kategorierna emellan vet inte huvud­organisationen för reserv­en. I Danmark är reservofficerarna visstidsanställda, om tjänstgöringen inte överstiger 45 dagar i streck – då tills­vidareanställs man.

– Försvarsavtalet i Danmark indikerar att reserven måste utnyttjas bättre, men en delöverenskommelse till försvarsuppgörelsen som uttryckligen relaterar till reservisterna kommer att tas först i sommar, berättar överstelöjtnant Jesper Schneider.

I Danmark är alla reservister utplacerade i operativa roller i krigsorganisationen. De kan då och då vara anställda på korttidskontrakt i grundorganisationen, men det är ovanligt. Hur många tjänstgöringsdagar de kommer upp i snitt vet inte Schneider.

I Finland och Norge lyder man under värnpliktslagstiftning. I Norge är reservist en beteckning för pliktbunden personal som har genomfört värnplikt inklusive reservistutbildning, varefter man ingår i den norska försvarsmaktens mobiliseringsstruktur och vid behov kan kallas in. I princip alla reservofficerare är före detta yrkesofficerare som efter avslutad anställning blivit reservofficerare. Reserv­isterna utgör majoriteten av det norska försvarets krigsorganisation.

I den proposition som nyligen antagits av Stortinget, Langtidsplan for forsvarssektoren 2025 till 2036, framgår att den förstärkning av försvarssektorn som man vill genomföra kommer att kräva en kraftig ökning av bemanningen de kommande åren. Försvarssektorn ska stärkas med 4 600 anställda, 4 600 värnpliktiga och 13 700 reservister fram till 2036.

I planen framgår att man också vill använda reservister i grundorganisationen, eftersom flera av de nya struktur­elementen kommer att bli mycket personal­intensiva.

Man resonerar att ökad användning av reservister ”förutom att tillföra större volym till Försvarsmakten, även kommer att underlätta en mer hållbar bemanning som i första hand behövs i kris och krig” samt att ”kombinationen av civil och militär expertis kan tillföra avsevärt ökad försvarsförmåga”.

I Finland utgör reservofficerarna en stor del av den totala officerskåren, i krigsorganisationen är mer än 90 procent av officerarna reservister.

– Omkring 1 500 reservofficerare utbildas i Finland varje år. Totalt har vi mer än 60 000 reservofficerare under 60 år. Omkring 28 000 reservister deltar i repetitionsövningar varje år, kanske är drygt 20 procent av dem reservofficerare. Antalet repetitionsövningar är fortfarande alldeles för få, säger major Janne Kosonen, generalsekreterare för de finska reservofficerarnas förbund.

När Finland gick med i Nato i april 2023 slog officersförbundets ordförande, överstelöjtnant Ville Viita, larm. Han varnade för att Försvarsmakten inte har tillräckligt med personal för de 120 till 150 nyuppkomna platser som behöver fyllas i Natostaberna.

I Finland vill Försvarsmakten att reservister ska kunna användas i större utsträckning – inte bara som del av det nationella försvaret, utan också i Natos gemensamma försvar utanför Finlands gränser. För reservister finns det i dag inget tvång att delta i Nato-operationer som inte handlar om det militära försvaret av Finland. Inte ens i ett Artikel 5-scenario där något av försvarsalliansens medlemsländer har blivit attackerat, vilket förutsätter de andra ländernas understöd.

Det finska försvarsministeriet har börjat bereda en regeringsproposition om höjning av den övre åldersgränsen från 60 år i dag, till utgången av året man fyller 65 är nya förslaget. Målet är att propositionen ska lämnas till riksdagen våren 2025.

”Det är uttryckligen reservisterna själva som har önskat en höjning av åldersgränsen. Denna förändring kan vi föra vidare med stor glädje”, säger försvars­minister Antti Häkkänen i ett uttalande.

Även i Natoländer utanför Norden är behovet av ett ökat antal reservofficerare tydligt.

I USA lyfts ofta att användningen av reservister kan vara extremt kostnads­effektivt. I USA utgörs nästan en fjärdedel av arméns totala mobiliseringskapacitet av reservister för endast sex procent av försvarsbudgeten.

I dag finns drygt 190 000 reservister i 50 stater. Som reservist har man minst 39 dagars militärtjänstgöring per år.

I Tyskland finns i dag 34 000 reservofficerare, men behovet är runt 60 000.

– Förslag om att återinföra allmän värnplikt finns, men det är för tidigt att säga vilken väg Tyskland kommer att ta, säger kommendörkapten Markus Brüggemeier, försvarsattaché vid tyska ambassaden i Sverige.

I Frankrike är reserven indelad i två kategorier. En består av avlönade civila volontärer. Den andra består av tidigare officerare, som är pliktbundna fem år efter att de lämnat tjänsten. Dessa tjänstgör som reservofficerare under 1 till 210 dagar per år. ”I dag är denna reserv fortfarande underutnyttjad”, konstaterar brigadgeneral Frédéric Barbry, chef för den nationella sammanhållande divisionen med ansvar för bland annat reserven.

2022 annonserade Frankrikes försvarsminister Sébastien Lecornu sin ambitiösa plan: det ska finnas en reservist per två anställda soldater. Målet innebär mer än en fördubbling fram till 2030 när man vill att antalet reservister ska ha ökat från 40 000 till 80 000. Fem år senare är målet över 100 000.

För två år sedan kom även beskedet om en höjning av ålder hos reservister – med tjänstgöring möjlig fram till 70 eller i vissa fall 72 år.