Utmanande omställning

Värdlandstöd är inget nytt, men perspektivet har ändrats. Svensk personal har åkt på internationella insatser tidigare, och är van vid att utöva värdlandsstöd som avropare. Nu är det vi som ska kunna tillhandahålla tjänster och service när allierad trupp verkar hos oss.

Konkret handlar värdlandsstöd om bland annat transport och inkvartering av förband. Totalförsvaret ska upplåta ytor, kajplatser, flygplatser, lagerutrymmen och kvarter för övernattning. Trafik ska koordineras, drivmedel ska tankas, sambands- och IT-lösningar ska finnas, sjukvård ska kunna erbjudas och känsliga platser ska skyddas och bevakas.

Detta i fred och under planerade former.

– Man ska komma ihåg att det inte är Försvarsmakten, utan Sverige som allierad, som nu ska utöva värdskap. Det kan bli så oändligt mycket beroende på olika konfliktnivåer. Men alternativet att inte stödja våra allierade finns ju inte, konstaterar Jonas Eriksson på MRS.

Om läget dessutom skulle bli skarpt skulle det innebära hård belastning på samhället. Det är många och svårförutsägbara flöden som ska hanteras; flyktingströmmar, skadade, sjuka, svenska och utländska förband.

– Sjukvården kommer exempelvis att behöva ta hand om både sårade soldater och vårda civila, med begränsade resurser. Det kommer att behöva fattas snabba beslut på dåligt underlag. Det har vi övat med våra högsta chefer inom Södra militärregionen, och jag har tilltro till dem, säger Jonas Eriksson.

Det finns också geografiska och infrastrukturella skillnader att ta hänsyn till. I norra Sverige finns stora ytor utan samhällsnärvaro. I södra Sverige finns hamnar och flygplatser och befolkningstäta områden med fler resurser.

Inom MRS har värdlandsstöd varit en högt prioriterad fråga för samverkan och planering under det senaste året. Chefer på länsstyrelsen, civilområdet och MRS har alla varit överens om att se värdlandsstödet som motorn när totalförsvaret ska transformeras och utvecklas.

Även i norr har värdlandsstödet högsta prioritet.

Övlt Jesper Kallin, operationsledare på Norra militär­regionen, MRN, planerade värdlandstödet under vårens övning Immediate Response 24 då amerikanskt förband skulle transiteras från norska hamnar till en storövning i Finland. Det var första gången sedan det svenska Natomedlemskapet som en större transitering skulle genomföras och ett misslyckande skulle riskera att påverka svenskt anseende.

Det gällde att ta fram en robust, men ändå flexibel, plan tillsammans med civila aktörer och tredje part. Man upprättade således stabsplatser med gemensam ledning, så att lägesuppfattningen skulle bli gemensam. Det gällde att se över allt
från trafikledning och inkvartering av trupp till juridik, sjukvård och säkerhet.

– Både vi och polisen hanterade detta som en operation, inte en övning. Bland annat såg vi risk för antagonistiska hot och folk som ville inhämta underrättelser om vår förmåga, berättar Jesper Kallin.

Allt gick dock bra. Från det transiterade förbandets sida var man mycket nöjd och från det civila samhället hördes inga protester.

– Värdlandsstöd påverkar verkligen det civila samhället, så det krävs god planering och det är viktigt att det råder samsyn och förståelse för varandras behov och uppdrag. Vi har kommit mycket långt i vårt samarbete med civila aktörer. Pandemin och kriget i Ukraina har gjort att alla förstår behovet av att vårt totalförsvar fungerar, säger Jesper Kallin.

Norra Civilområdet och Norra militärregionen överlappar varandra och utgör 52 procent av Sveriges yta och gränsar mot både Norge och Finland. Det är en ingen liten uppgift att få värdlandsstödet att fungera. Framgent kommer man att arbeta med sex utvecklingsområden; beredskapsplanering och krigsorganisation, försörjningsberedskap, ge och ta emot stöd, IT- och cybersäkerhet, försvarsvilja och ledning. Och så måste kommunerna involveras och lägga upp väl genomarbetade planer att aktivera när behovet uppstår.

– Bor man här uppe och förstår kartan, så ser man vad som behöver göras. Det som händer i Ukraina är fruktansvärt, men också en ögon­öppnare, säger Maria Glantz, som är totalförsvarsutvecklare på Länsstyrelsen i Norrbottens län och har i uppgift att planera för och samordna den civila delen av värdlandsstödet i norr.

Samarbetet här fungerar mycket bra, tycker hon. Det finns en etablerad arbetsgrupp för värdlandsstödet inom norra civilområdet. Alla läns­styrelser, polisen och Försvarsmakten deltar i nuläget.

– Efter att Sverige gått med i Nato så har värdlandsstöd blivit en än mer aktuell fråga. På grund av vårt geografiska läge kommer vi uppleva många transiteringar genom vårt civilområde. Det berör stora delar av det civila samhället, så det är viktigt att vi fortsätter ta fram planer, utbildar och övar värdlandsstöd, säger Maria Glantz.

Det civila försvaret behöver klara två uppgifter samtidigt vid höjd beredskap:

• dels att säkerställa att internationellt humanitärt och annat civilt stöd kan tas emot för att skydda civilbefolkningen och samhällets funktionalitet,
• dels att säkerställa att Försvarsmakten kan få ett omfattande och samordnat civilt stöd vid mottagande av internationellt militärt stöd till Sverige.

Det finns utmaningar i arbetet med värdlandsstöd.

– Den största utmaningen är att sätta ledningsstrukturerna. I Myndighetssverige får ju ingen myndighet bestämma över den andra, men i ett krig som alltid är resurskrävande måste hårda prioriteringar göras. Vi har identifierat behov av att ändra en del lagar, förordningar och regler, säger Jonas Eriksson på MRS.

Och så har vi finansieringsfrågan. De regioner och kommuner som ska lösa uppdraget har inga särskilda extra resurser eller pengar för detta, utöver de 110 miljoner som avdelats från regeringen.

Jag blir faktiskt glad över att se hur överens alla är och vilket stöd vår plan för värdlandstöd får.

Jonas Eriksson, MRS

Sjukvården är på många håll ansträngd redan idag och järnväg och vägar skulle må bra av satsningar. Kommuner och regioner tampas som många andra med ansträngda budgetar.

I regeringens höstbudget föreslås en kraftig satsning både på infrastruktur och det civila försvaret. År 2025 vill man tilldela en budget på 8,5 miljarder kronor, för satsningar på bland annat transport, energiförsörjning, elektroniska kommunikationer och post, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, hälsa vård och omsorg samt räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

Det är viktigt att planerna inte stannar vid pappers­konstruktioner.

– Beredskap kostar pengar. Under pandemin blev det tydligt att ”just in time is never in time” och ”just enough is never enough”. Motståndskraft i hela samhället behöver istället byggas enligt principen ”Just in case” och i slutänden är det hela aktie­bolaget Sverige som kommer behöva göra ekonomiska satsningar, konstaterar Jonas Eriksson på MRS.

Både han, Jesper Kallin och Maria Glantz är överens om att planering och samverkan är nyckel­orden för att få värdlandsstödet att fungera. Arbetet stärker i sin tur totalförsvaret, och med det hela samhällets resiliens. Och arbetet går faktiskt bra, även om det är långt ifrån färdigt. Att testa planerna under en operation som i Immediate Response 24, gör att man kan känna sig trygg i att de håller, säger Maria Glantz.

Jonas Eriksson på MRS har samma inställning:

– Jag blir faktiskt glad över att se hur överens alla är och vilket stöd vår plan för värdlandstöd får. För nu har vi en plan. Det är inte samma sak som att det är klart, men det är tydligt åt vilket håll totalförsvaret ska gå.