Pliktade får löneutfyllnad – men inte reservofficerare
– Man ska inte behöva gå back ekonomiskt för att man bidrar till totalförsvaret. Men det här är något som Försvarsmakten eller staten borde finansiera, säger Vincent P Lundvall, förhandlare på Sveriges kommuner och regioner.
Fram till 2020 fick reservofficerare viss utfyllnad från sina civila arbetsgivare inom kommuner och regioner, vilket var viktigt särskilt för alla de sjuksköterskor och läkare som skulle tjänstgöra i Försvarsmakten.
Varför tog ersättningen bort?
– Bestämmelsen omfattar individer som får ersättning i form av dagpenning och inte lön. Det som skedde 2020 handlade alltså enbart om att bestämmelsen behövde uppdateras och anpassas för ökad användarvänlighet säger Vincent P Lundvall, förhandlare på Sveriges kommuner och regioner.
Plikt- och hemvärnspersonal får fortsatt utfyllnad om den militära inkomsten underskrider cirka 48 000 kronor. Löneutfyllnaden gäller för upp till 60 dagars tjänstgöring per år.
Varför får inte reservofficerare motsvarande ersättning?
– Vi anser att principen ska vara att den som behöver tjänsten ska stå för kostnaden, alltså att staten eller Försvarsmakten ska fylla ut lönen. En arbetsgivare ska inte gå in och betala lön för någon med anställningsavtal hos en annan arbetsgivare. Se till exempel på hur kommuner hanterar beredskapsbrandmäns som eventuellt får en inkomstförlust när de rycker in vid larm och eventuellt får en inkomstförlust i förhållande till sin ordinarie anställning i t ex privat sektor, där går kommunen in och betalar viss ersättning för detta, det är inte personens huvudarbetsgivare som står för den delen. För att öka attraktiviteten för deltidsengagemang skulle Försvarsmakten till exempel kunna införa en motsvarande ersättning vid tjänstgöring som reservofficer för att täcka inkomstbortfall? Och vad gäller ersättningen till plikt- och hemvärnspersonal så ligger den kvar av gammal tradition men även där bör det egentligen vara staten som fyller ut inkomstförlusten för individen, inte andra arbetsgivare som råkar ha en pliktad person som anställd, säger Vincent P Lundvall.
Man skulle kunna tro att löneutfyllnad kan finansieras med skattemedel oavsett om det är i statlig, kommunal eller regional regi. Men så enkelt är det inte, enligt Vincent P Lundvall. Varje enskild enhet inom en kommun behöver vanligtvis ta kostnaden på sin enhets budget med följd att man kan behöva dra ned på annat för att få ekonomin att gå ihop vid sådana här typer av sällankostnader. Den kommunala sektorns ekonomi och budget är inte heller en del av den statliga, det är två separata ekonomiska och skattemässiga system.
På SKR är man inte negativt inställd till att tidvis tjänstgörande militär personal ska få någon form av löneutfyllnad, snarare tvärtom.
– Men utifrån lagstiftningen är krig statens ansvar. Vi bör ha en ersättningsmodell där staten finansierar så att den enskilde inte går back ekonomiskt.
Vidare borde inte den enskilde arbetsgivaren drabbas fyrfalt; av personalbortfall, ökade kostnader för löneutfyllnad till den frånvarande individen, eventuella kostnader för vikarie samt inte minst i form av produktions- och intäktsbortfall. En kommun och region ska inte heller finansiera andra arbetsgivares anställningsavtal. Bättre då att ekonomiskt utrymme används för att göra det attraktivt att verka inom kommunal sektor, till exempel genom bra ersättningar till de som tecknar pliktfrivilligavtal med en kommun eller region, säger Vincent P Lundvall.
Många av de yrkesgrupper som berörs inom kommuner och regioner har betydligt högre löner i det civila och skulle förlora 10 000–50 000 kronor i månaden på att tjänstgöra i sina militära befattningar eller under civilpliktslag. Framgent förväntas allt fler personer tjänstgöra allt oftare och alltmer, både i det civila och det militära försvaret. Och vad skulle hända i ett läge av höjd beredskap, då många skulle tjänstgöra längre perioder till en helt annan lön som de anpassat sina liv till, resonerar Vincent P Lundvall.
– Man ska inte gå back ekonomiskt eller behöva råka i skuld för att man bidrar till totalförsvaret. Det tror jag skulle påverka försvarsviljan, och det vore oerhört olyckligt, säger han.
– Alltså är det viktigt att staten höjer ersättningarna till den enskilde oavsett om det är i form av löneutfyllnad vid anställning eller nivån på dagpenning och dagersättning.
